Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

    Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

  • Ny modell kan förutsäga hur bakterier utvecklar antibiotikaresistens

    Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.

  • Nya ledtrådar till hur landdjurens benmärg utvecklades

    När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.

  • SciFest 2021 – en digital vetenskapsfestival

    Den 4-10 mars går den populärvetenskapliga festivalen SciFest av stapeln. I år är hela arrangemanget digitalt, vilket gör det möjligt för skolklasser och intresserad allmänhet från hela Sverige att delta.

  • Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

    Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

  • Ny metod för att söka efter potentiellt beboeliga planeter

    Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.

  • Miljövänligare vätgas kan framställas med sammansatt polymerprick

    Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

  • ​Hur ska man förstå mänsklig intelligens?

    Bredare perspektiv behövs för att förstå mänsklig intelligens. Kognitionsforskningen har hittills präglats av ett fåtal teorier om vilka principer som ligger till grund för mänsklig intelligens. Forskare vid Uppsala universitet menar att den bilden är allt för snäv och förlegad. Genom att släppa fram en mer komplex bild av mänskligt beslutsfattande kan kognitionsforskningen ta större steg framåt.

  • Varmare klimat kan göra nya mutationer skadligare

    Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

    En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Felaktig ämnesomsättning av Parkinsonläkemedel i hjärnan kan kopplas till svåra biverkningar

    Hittills har det varit okänt varför effekten av läkemedlet L-Dopa som motverkar motoriska problem vid Parkinsons sjukdom försämras efter några års användning. En biverkning som då ofta uppkommer är ofrivilliga rörelser. Nu har ett svenskt-franskt forskarsamarbete, lett från Uppsala universitet kunnat koppla problemen till en felaktig ämnesomsättning av L-Dopa i hjärnan.

  • Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

    Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts.

  • Dna-analys bäddar för ett mer hållbart sill- och strömmingsfiske

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.

  • Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

    Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, detta jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

  • Forsskålsymposiet 2020: The Future of Peace and Democracy – what can we know?

    De senaste årens samhällsförändringar utmanar fredens och demokratins förutsättningar. Kommer den negativa trenden att fortsätta eller kan den vändas? Hur kommer världen att se ut vid slutet av seklet? Vid årets digitala Forsskålsymposium står demokratins och fredens framtid i fokus.

  • Jan Kihlberg får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Jan Kihlberg, professor vid Uppsala universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2020. Han belönas för sina banbrytande insatser inom området kolhydratkemi och dess tillämpningar för biomedicinska ändamål.

  • Ny halvledarbeläggning kan bana väg för framtidens gröna bränslen

    Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.

  • Långvarig stress orsakar genförändringar i kycklingar

    Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.

  • Svenska, finska och ryska vargar nära släkt visar ny kartläggning

    Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.

  • Grönländska mikrofossil kan ge ny kunskap om djurens uppkomst

    När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen. Studien är publicerad i Communications Biology.

Visa mer