Marika Hedin ny chef på Museum Gustavianum
Museum Gustavianums nya chef blir Marika Hedin, historiker och sedan 2009 chef för Vasamuseet i Stockholm.
Ämnen: Vetenskapliga institutioner
-
-
Bättre prognos än väntat för extremt tidigt födda
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
-
Medicinen, juridiken och debatten bakom könsbyten på barn
Forskaren Milton Diamond har i decennier varit en av de största kritikerna av könskorrigerande kirurgi på barn innan dessa är stora nog att ge sitt medgivande. I Sverige är könstillhörighetslagen under fortfarande under reform. Den 6 maj finns möjlighet att lyssna på och prata med Milton Diamond då han talar vid Uppsala Forum Lectures.
-
Nya rön om insulinets frisättning kan ge bättre diabetesmediciner
I en artikel i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Science Signaling presenterar forskare från Uppsala universitet nya rön om mekanismerna bakom bukspottskörtelns insulinfrisättning. Resultaten kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel som förstärker insulinsekretionen hos diabetespatienter.
-
EU-projekt ska öka forskares tillgång till biobanker
Vi har alla nytta av resultaten av stora europeiska hälsostudier, men det är inte alltid lätt för forskarna att samarbeta över landsgränser. Nu startar BBMRI-LPC, ett EU-projekt som under fyra år ska arbeta för att öka forskarnas tillgång till prover och data. Forskare vid Uppsala universitet har en nyckelroll i projektet.
-
Sista april-firande med traditioner
Nu startar nedräkningen inför Valborgs-firandet i Uppsala på allvar. Den digitala klockan finns återigen på plats på universitetsbiblioteket CarolinaRedivivas balkong för att räkna ned till mösspåtagningen den sista april klockan 15.00.
-
Processerna bakom Alnöns ovanliga bergarter undersökta
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
-
Årets skytteanska pristagare utsedd
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
-
Kvastfeningens arvsmassa visar hur landlevande djur utvecklats
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
-
Överraskande rön om grönalgers vätgasproduktion
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
-
Meningslöst arbete uppmuntrar till maskning
I februari avslöjades att 20 gruvarbetare på LKAB maskat i flera år genom att låta en person stämpla in för de andra som stannat hemma. Hur kan sådan massiv maskning alls vara möjlig? I sin nya avhandling har sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt annat än att jobba.
-
Avancerad industrirobot doneras till forskning och utbildning
En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB.
-
Nu vet forskare hur blodkärl bildar rör
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.
-
Självmordsfrekvens har ökat med Rysslands modernisering
Samhällets modernisering har betydelse för den höga självmordfrekvens som råder i Ryssland. Men även alkoholkonsumtionen tycks ha en ovanligt tydlig betydelse. Det visar sociologen Tanya Jukkala som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 april.
-
Nytt verktyg för att analysera tumörprover
Om de mutationer som har orsakat en tumör kan identifieras så kan dessa ge viktig information för till exempel diagnostik och prognos av sjukdomen. Tumörprover är dock särskilt svåra att analysera. I en artikel i tidskriften Genome Biology beskriver forskare vid Uppsala universitet hur det nya verktyget Patchwork kan användas för att ta fram relevant information ur en helgenomsekvensering.
-
Elektriskt solvindssegel ett steg närmare målet
För drygt ett år sedan började en forskargrupp att arbeta med en viktig del till en finsk uppfinning – ett elektriskt solvindssegel för färd mellan planeter. Nu finns en prototyp som testats och visat sig fungera framgångsrikt.
-
Ny teknikplattform lanseras vid SciLifeLab i Uppsala
Ett avancerat chip med vars hjälp man snabbt och med extremt hög känslighet kan mäta 92 olika tumörproteiner från 92 olika patienter finns nu vid SciLifeLab i Uppsala. Den nya tekniken kommer att vara en viktig resurs för forskare och företag som utvecklar diagnostik för olika sjukdomar.
-
Ny komponent gav effektivare solceller
Färgämnes-sensiterade solceller kan byggas av billiga miljövänliga material och kan genom snygg design på ett smidigt sätt integreras i byggnader. I sin nya avhandling har Sandra Feldt sett att en ny komponent i solcellens elektrolyt kan göra den mycket mer effektiv än tidigare.
-
Dags för Uppsalas första stora vetenskapsfestival
Hur rent är rent vatten? Vilken nytta gör vatten i kroppen? Och vad lurar i Svandammen? Svar får den som besöker Svandammshallarna i Uppsala den 23 mars då vetenskapsfestivalen SciFest slår upp portarna. Då bjuds allmänheten på en uppsjö experiment, aktiviteter, föredrag och shower med anknytning till naturvetenskap och teknik.
-
Världsledande sociolog föreläser om den globala staden
Vad kännetecknar egentligen en storstad? Har den globala staden förlorat sin själ? Den 26 mars håller bostadssociologen Sharon Zukin en öppen föreläsning under sitt besök på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Visa mer
Loading...