Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskapliga institutioner

  • Ny avhandling visar vilka konflikter som leder till våld

    Hur en regering väljer att agera avgör om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper leder till våldsamheter eller kan lösas på fredligt sätt. I sin nya avhandling har Johan Brosché vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet jämfört olika regioner i Sudan och Sydsudan.

  • Campus Gotland inleder samarbete med Forum Östersjön

    I Uppsala universitet Campus Gotlands samverkansuppdrag har Östersjöfrågorna särskilt betonats i mål- och strategidokumenten. Nu inleds ett närmare samarbete med nätverket Forum Östersjön som ett led att förverkliga målen.

  • Uppsala universitet och Bergmangårdarna på Fårö inleder samarbete

    Uppsala universitet Campus Gotland inleder ett utbildnings- och forskningssamarbete med Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö. Målet är att utveckla nya utbildningar och stimulera nya forskningssamarbeten relaterade till estetik, film, konst, litteratur och tolkningsteorier.

  • Nordisk kost och grötfrukost kan motverka hjärt-kärlrisk

    Det har redan tidigare slagits fast att en kost baserad på nordiska livsmedel har flera positiva effekter, bland annat sänkt kolesterol, blodtryck och förbättrad insulinkänslighet. Vissa av de kolesterolsänkande effekterna är relaterade till den förbättrade fettkvaliteten i den nordiska kosten, och vår nordiska grötfrukost kan ha oväntade positiva effekter.

  • Magnetism synliggjort på nanometerskala

    Kunskap om magnetiskt material på nanometerskala är oumbärlig för utvecklingen av framtidens spinnelektroniska komponenter. Hittills har det dock inte varit möjligt att genomföra kvantitativ magnetisk analys på nanoskalor. Uppsalafysiker kan nu visa hur magnetiska egenskaper kan mätas med nanoprecision med hjälp av nanometertunna elektronströmmar i ett elektronmikroskop.

  • Kalciumupptag förklarar inte varför européer utvecklats att tåla mjölk

    Genom att studera DNA från tidiga iberiska jordbrukare kan forskare från Uppsala universitet visa att den allmänt vedertagna evolutionära hypotesen om att mjölk var viktigt för våra förfäders kalciumupptag inte kan ha varit den enda förklaringen till att européer utvecklade tolerans för mjölk.

  • ”Vitbok om statens förhållande till romer och resande bör följas av sanningskommission”

    Regeringens vitbok om övergrepp mot Sveriges romer väntas senare i vår. Den bör kompletteras med en oberoende sanningskommission som kan ge romer och resande upprättelse och återställa förtroendet efter höstens registerskandal. Det menar det nordiska forskarnätverket Romers och resandes historia i Norden (RORHIN), som har sin bas vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.

  • Ny avhandling visar positiva effekter av långtidsbehandling av diabetes

    I en ny avhandling om diabetes från Uppsala universitet visar allmänläkaren Stefan Jansson att personer med diabetes har fått förbättrad överlevnad under den 30 års-period han studerat. Han har också visat att risken för hjärt-kärlkomplikationer inte minskar genom screening för diabetes.

  • Mitokondriernas gener har stor betydelse

    Tvärt emot vad många forskare hittills har antagit så verkar mitokondriernas gener spela roll för hur väl en individ överlever och förökar sig. Resultaten kommer från forskare vid Uppsala universitet som studerat generna hos en skalbaggsart.

  • Nya rön om fästingöverförda virus och virusursprung

    Antalet sjukdomsfall av TBE i Sverige har ökat markant under det senaste decenniet, trots att förekomsten av TBE-virus i fästingar ofta är mindre än en procent. Av en ny avhandling från Uppsala universitet framgår det att analyser av andelen virusinfekterade fästingar ofta är missvisande, då de genomförs på ett underlag som samlats in på en stor yta.

  • Personlighet visar nära samband med hur vi uttrycker fördomar

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det finns en tydlig systematik i vilka personer som är mer fördomsfulla än andra. Personlighetsfaktorer som vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter pekar sammantaget på samband med vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper. Båda egenskaperna är kopplade till att uttrycka mindre fördomsfullhet.

  • Ny studie visar samband mellan perfluorerade ämnen och diabetes

    Perfluorerade ämnen är miljögifter som finns i till exempel vattenavstötande textilier och brandsläckningsskum. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har i en ny studie sett kopplingar mellan höga nivåer av perfluorerade ämnen i blodet och diabetes. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

  • Lesbiska föräldrar mer nöjda och mindre stressade

    Lesbiska par som bildar familj genom assisterad befruktning med donerade spermier är nöjdare med sin relation och uppvisar mindre föräldrastress än heterosexuella par som genomgått IVF-behandling. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Moringaträdets frön mycket effektiva för vattenrening

    Fröna från trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. En forskargrupp som leds från Uppsala universitet har i en ny vetenskaplig studie sett att moringaträdets frön har egenskaper som till och med gör dem mer effektiva som vattenrenare än vissa andra syntetiska medel som används idag.

  • Trycktåliga komponenter i miniformat öppnar för miljövänliga lösningar

    Miljövänliga lösningsmedel kräver ofta trycktåliga och tryckgenererande komponenter för att fungera. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Sam Ogden hur paraffin kan användas för att driva både miniatyriserade pumpar och ventiler som kan hantera mycket höga tryck.

  • Pressinbjudan: Tvåårigt vågkraftsförsök i Östersjön presenteras

    Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.

  • Molekyler byggstenar i framtidens elektronik

    För framtidens elektronik behövs nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och få bättre respektive sämre ledningsförmåga.

  • Pressinbjudan: AIMday om sjukdomar i centrala nervsystemet

    Den 26 november möts forskare och företag under AIMday CNS Disorders för att lösa konkreta problem som uppstår vid utveckling av läkemedel mot sjukdomar i centrala nervsystemet. Mötet äger rum på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

Visa mer