15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.
För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.
På exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljusår bort kan vindstyrkan uppnå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen, visar en studie av ett internationellt forskarteam. Det är första gången man upptäckt den här typen av vindar och det har varit möjliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet. Studien publiceras i Astronomy & Astrophysics.
Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.
I en studie inom materialvetenskap har man hittat ett nytt 2D-kvantmaterial. Materialet består av atomtunna lager av cerium, kisel och jod (CeSiI) och är det första exemplet på ett 2D-material med så kallade tunga fermioner. Det speciella med CeSiI är att den här effektiva massan är anisotrop, att den beror på åt vilket håll elektronerna rör sig. Studien publiceras i Nature.
Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.
Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.
En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har genom att studera spiralformade molekyler i kroppen, såsom DNA, fått ledtrådar till hur energiproduktion i till exempel bränsleceller kan effektiviseras, utan inblandning av koldioxid och tungmetaller. Den nya forskningen visar hur de spiralformade molekylerna, som finns naturligt i allt syreberoende liv, katalyserar energiproduktionen i cellerna.
Forskare från Uppsala universitet har kommit ett litet steg närmare gåtan om varför universum består av så mycket mer materia än antimateria. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature.
Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Mätningarna har blivit möjliga tack vare att en av faktorerna i den teoretiska modellen, som tidigare varit försummad, är mer betydelsefull än vad man tidigare trott. Det visar ny forskning, ledd av forskare vid Uppsala universitet.
Intelligens, nördighet och maskulinitet är normer som påverkar hur framgångsrika fysiklärarstudenter förväntas vara. Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande.
Uppsala universitet har utsett stiftelsedirektör Cecilia Wikström till ordförande för styrelsen och professor Erik Melander till föreståndare för universitetets nyinrättade kunskapscentrum för kärnvapennedrustning. Alva Myrdal-centrumet kan därmed inleda sin verksamhet.
Regeringen ger Uppsala universitet uppdraget att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för forskning om kärnvapennedrustning. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv med forskare inom bland annat freds- och konfliktforskning, kärnfysik, artificiell intelligens och statsvetenskap, kommer blivande Alva Myrdal-centrum bedriva forskning med målet att bidra till en säkrare värld för hela mänskligheten.