"Bortom västerlandet: Minnen av hippien" på Etnografiska museet, 26 april

"Bortom västerlandet: Minnen av hippien".
I slutet av 1960-talet dök hippien upp, kritisk mot ett materialistiskt och orättfärdigt västerland. Hippierörelsen var en del av tidens motkultur, och alternativen söktes i österland och hos ursprungsbefolkningar, i droger och i kreativt skapande. Med rötter i 1800-talets romantik var hippierörelsen ett uttryck för en andlig revolt.
Lena Lennerhed, idéhistoria, Södertörns högskola berättar.

Alltsedan 1800-talet och framåt har olika institutioner, som exempelvis museer men även publika monument och högtider, varit centrala i skapandet av gemensamma minnen. På samma gång har detta inneburit att annat valts bort. Det vi minns är på samma gång ett uttryck för det vi väljer att inte minnas; för det vi glömt. Genom historien är minne och glömska processer som måste förstås parallellt.

Med utgångspunkt i föremål från museernas samlingar ska historiker, arkeologer, etnologer, religionsvetare och idéhistoriker från Södertörns högskola ta sig an dessa frågor i vårens och höstens föreläsningsserier Minne och glömska.