Samlad kraft mot illegal handel med hotade arter
Tid 8 Februari 2006 12:00 – 12:00
Plats Aros Congress Center, Munkgatan 7, Västerås
PRESSINBJUDAN 2006-02-06 (påminnelse)
( Naturvårdsverket SNV, Jordbruksverket,
Rikspolisstyrelsen, WWF m fl)
PRESSKONFERENS
Tid: Onsdag 8 februari kl 12:00
Plats: Aros Congress Center, Munkgatan 7,
Västerås ( några minuters promenad från tåget)
Massmedia är välkomna att följa hela första dagens program.
Se programmet på www. naturvardsverket.se
Läs mer om CITES på Jordbruksverkets hemsida
Guide till souvenirer tillverkade av vilda djur och växter
på www.traffic.org
Den illegala, internationella handeln med hotade djur och
växter är omfattande och omsätter stora summor.
I Sverige upptäcks få sådana brott, men de förekommer.
Det visar internethandeln med ormskinn och uppstoppade
fåglar, beslagen av svenska orkidéer, samt tillslagen mot
fiskhandlare som sålde rysk kaviar utan tillstånd i julas.
- Vi vet inte varför så få artskyddsbrott upptäcks
i Sverige. Genom att utveckla myndigheternas
samarbete vill vi förebygga brott och upptäcka
dem tidigare, säger Mats Persson, Jordbruksverkets generaldirektör.
Startskottet för den nya satsningen och samarbetet
är ett seminarium i Västerå. Det arrangeras av
Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket,
Kustbevakningen, Djurskyddsmyndigheten, Naturhistoriska
riksmuseet samt Världsnaturfonden WWF.
Ormskinn och orkidéer
De flesta varor som tullen upptäcker är souvenirer som
koraller, uppstoppade djur, väskor och bälten
av ormskinn. Beslagen, 10-20 per år, görs främst
på Arlanda när turisterna återvänder från andra
kontinenter. I många fall känner turisterna inte
till de regler som gäller, att man inte utan tillstånd
får ta med sig levande eller döda, hela eller
delar av djur och växter av hotade arter.
Det krävs s.k. Citestillstånd för handel med
cirka 33 000 arter, varav 5 000 är djurarter.
Denna handel regleras genom en konvention,
CITES, som 169 länder undertecknat.
Det kan vara grova brott bakom de enkla
souvenirerna. En fotoram av träslaget ramin
kan vara förknippad med olaglig skogsskövling
i Indonesien. Statyn av elfenben kan ha sitt
ursprung i att en tjuvjägare fäller en elefant
och sågar av betarna, säger Gunnar Grönkvist, Rikskriminalpolisen.
- Vi vet att det förekommer mord på
naturbevakare och poliser som försöker stoppa
dessa brott i Afrika. Svenska polisen kan ju inte
jaga tjuvjägare i Afrika, men vi kan ingripa och
försvåra handeln med de produkterna här hemma,
säger Gunnar Grönkvist.
Fågelägg och växter från Sverige
Det förekommer också utförsel från Sverige av
hotade arter. På senare år har ett försök att
föra ut orkidéer från Gotland till Danmark upptäckts.
Fåglar och fågelägg, speciellt rovfåglar, har länge
varit eftertraktat byte från Sverige. De brotten
syns inte alltid i statistiken över artskyddsbrott.
Det kan vara lättare att åtala för jaktbrott om
en fågel dödats, än att bevisa ett artskyddsbrott.
Polisen fick in cirka 200 anmälningar i fjol.
- Ett av de största problemen är att lagstiftningen
kring artskyddsbrott inte är helt enkel att tyda.
Det finns inte heller bra spaningsmetoder,
säger miljöåklagare Mats Palm vid miljöbrottsenheten
på Utvecklingscentrum Stockholm.
Den illegala, internationella handeln med hotade
arter är ofta förknippad med annan smuggling,
främst vapen och narkotika.
Mats Palm kan inte säga om samma koppling finns
in i Sverige.
- Det vi vet är att illegal handel alltid gäller
varor som ger mycket pengar. Och finns det pengar
att hämta, risken för upptäckt är liten och straffet
lågt, ja då finns det aktörer. Så är det med illegal
handel med hotade arter, säger Mats Palm.
Internethandeln
På Internet säljs mycket djur och växter. Då upptäcks
flera illegala försäljningar, men oftast är det brott i
okunskap. Säljaren känner inte till att det krävs
Citestillstånd eller tillstånd enligt artskyddsförordningen även för att sälja en gammal ärvd vargpäls eller uppstoppad fågel. Det är viktigt att finna nätverken bakom den illegala hanteringen av hotade arter.
- När länsstyrelserna sökte efter rysk störkaviar i
fiskaffärerna i julas var det just för att upptäcka
nätverken. När myndigheterna samverkar har vi
större chans att upptäcka fler nätverk, säger Yvonne
Lundell, handläggare på Naturvårdsverket.
På seminariet ska deltagarna försöka att hitta former
för att förbättra samarbetet samt klargöra
ansvarsfördelningen mellan sig. Det blir också diskussioner
om hur man kan sätta fokus på bekämpning av
denna typ av brottslighet.Det förekommer
samarbete såväl inom EU som
internationellt. Vid konferensen kommer representanter
för Storbritannien att berätta om sitt framgångsrika arbete.
Information är en viktig metod mot den illegala handeln.
En samlande kraft är Traffic som drivs av Världsnaturfonden
WWF och IUCN, den internationella miljövårdsunionen IUCN.
I Europa, Japan, Taiwan och USA ligger tyngdpunkten på
att hjälpa myndigheterna att kartlägga och kontrollera
importen av växter och djur. I Afrika, Indien, Sydamerika
och Sydostasien koncentreras verksamheten på att
bevaka exporten.
För ytterligare information, kontakta:
Naturvårdsverket: Yvonne Lundell, 08-698 14 14, 0702-83 25 02
Jordbruksverket: Michael Diemer, 036-15 58 59, 0705-12 52 63
Rikskriminalpolisen: Gunnar Grönkvist, 08-401 37 31, 0708-41 40 24
Miljöåklagare: Mats Palm,08-453 66 51, 0708-577 621 Världsnaturfonden WWF, Mats Forslund, 0226-700 50
Presskontakter
Naturvårdsverket, Suzanne Kolare, 08-698 16 97, 0708-26 16 97 Jordbruksverket, Ingela Grahn, 036-15 62 09
Världsnaturfonden WWF, Marie von Zeipel, 08-624 74 03, 0706-29 10 77