Samlad kraft mot illegal handel med hotade arter

PRESSINBJUDAN 2006-02-06 (påminnelse) ( Naturvårdsverket SNV, Jordbruksverket, Rikspolisstyrelsen, WWF m fl) PRESSKONFERENS Tid: Onsdag 8 februari kl 12:00 Plats: Aros Congress Center, Munkgatan 7, Västerås ( några minuters promenad från tåget) Massmedia är välkomna att följa hela första dagens program. Se programmet på www. naturvardsverket.se Läs mer om CITES på Jordbruksverkets hemsida Guide till souvenirer tillverkade av vilda djur och växter på www.traffic.org Den illegala, internationella handeln med hotade djur och växter är omfattande och omsätter stora summor. I Sverige upptäcks få sådana brott, men de förekommer. Det visar internethandeln med ormskinn och uppstoppade fåglar, beslagen av svenska orkidéer, samt tillslagen mot fiskhandlare som sålde rysk kaviar utan tillstånd i julas. - Vi vet inte varför så få artskyddsbrott upptäcks i Sverige. Genom att utveckla myndigheternas samarbete vill vi förebygga brott och upptäcka dem tidigare, säger Mats Persson, Jordbruksverkets generaldirektör. Startskottet för den nya satsningen och samarbetet är ett seminarium i Västerå. Det arrangeras av Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Djurskyddsmyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet samt Världsnaturfonden WWF. Ormskinn och orkidéer De flesta varor som tullen upptäcker är souvenirer som koraller, uppstoppade djur, väskor och bälten av ormskinn. Beslagen, 10-20 per år, görs främst på Arlanda när turisterna återvänder från andra kontinenter. I många fall känner turisterna inte till de regler som gäller, att man inte utan tillstånd får ta med sig levande eller döda, hela eller delar av djur och växter av hotade arter. Det krävs s.k. Citestillstånd för handel med cirka 33 000 arter, varav 5 000 är djurarter. Denna handel regleras genom en konvention, CITES, som 169 länder undertecknat. Det kan vara grova brott bakom de enkla souvenirerna. En fotoram av träslaget ramin kan vara förknippad med olaglig skogsskövling i Indonesien. Statyn av elfenben kan ha sitt ursprung i att en tjuvjägare fäller en elefant och sågar av betarna, säger Gunnar Grönkvist, Rikskriminalpolisen. - Vi vet att det förekommer mord på naturbevakare och poliser som försöker stoppa dessa brott i Afrika. Svenska polisen kan ju inte jaga tjuvjägare i Afrika, men vi kan ingripa och försvåra handeln med de produkterna här hemma, säger Gunnar Grönkvist. Fågelägg och växter från Sverige Det förekommer också utförsel från Sverige av hotade arter. På senare år har ett försök att föra ut orkidéer från Gotland till Danmark upptäckts. Fåglar och fågelägg, speciellt rovfåglar, har länge varit eftertraktat byte från Sverige. De brotten syns inte alltid i statistiken över artskyddsbrott. Det kan vara lättare att åtala för jaktbrott om en fågel dödats, än att bevisa ett artskyddsbrott. Polisen fick in cirka 200 anmälningar i fjol. - Ett av de största problemen är att lagstiftningen kring artskyddsbrott inte är helt enkel att tyda. Det finns inte heller bra spaningsmetoder, säger miljöåklagare Mats Palm vid miljöbrottsenheten på Utvecklingscentrum Stockholm. Den illegala, internationella handeln med hotade arter är ofta förknippad med annan smuggling, främst vapen och narkotika. Mats Palm kan inte säga om samma koppling finns in i Sverige. - Det vi vet är att illegal handel alltid gäller varor som ger mycket pengar. Och finns det pengar att hämta, risken för upptäckt är liten och straffet lågt, ja då finns det aktörer. Så är det med illegal handel med hotade arter, säger Mats Palm. Internethandeln På Internet säljs mycket djur och växter. Då upptäcks flera illegala försäljningar, men oftast är det brott i okunskap. Säljaren känner inte till att det krävs Citestillstånd eller tillstånd enligt artskyddsförordningen även för att sälja en gammal ärvd vargpäls eller uppstoppad fågel. Det är viktigt att finna nätverken bakom den illegala hanteringen av hotade arter. - När länsstyrelserna sökte efter rysk störkaviar i fiskaffärerna i julas var det just för att upptäcka nätverken. När myndigheterna samverkar har vi större chans att upptäcka fler nätverk, säger Yvonne Lundell, handläggare på Naturvårdsverket. På seminariet ska deltagarna försöka att hitta former för att förbättra samarbetet samt klargöra ansvarsfördelningen mellan sig. Det blir också diskussioner om hur man kan sätta fokus på bekämpning av denna typ av brottslighet.Det förekommer samarbete såväl inom EU som internationellt. Vid konferensen kommer representanter för Storbritannien att berätta om sitt framgångsrika arbete. Information är en viktig metod mot den illegala handeln. En samlande kraft är Traffic som drivs av Världsnaturfonden WWF och IUCN, den internationella miljövårdsunionen IUCN. I Europa, Japan, Taiwan och USA ligger tyngdpunkten på att hjälpa myndigheterna att kartlägga och kontrollera importen av växter och djur. I Afrika, Indien, Sydamerika och Sydostasien koncentreras verksamheten på att bevaka exporten. För ytterligare information, kontakta: Naturvårdsverket: Yvonne Lundell, 08-698 14 14, 0702-83 25 02 Jordbruksverket: Michael Diemer, 036-15 58 59, 0705-12 52 63 Rikskriminalpolisen: Gunnar Grönkvist, 08-401 37 31, 0708-41 40 24 Miljöåklagare: Mats Palm,08-453 66 51, 0708-577 621 Världsnaturfonden WWF, Mats Forslund, 0226-700 50 Presskontakter Naturvårdsverket, Suzanne Kolare, 08-698 16 97, 0708-26 16 97 Jordbruksverket, Ingela Grahn, 036-15 62 09 Världsnaturfonden WWF, Marie von Zeipel, 08-624 74 03, 0706-29 10 77