Heckschers granskning klar – Migrationsverket gör om upphandling?

Sten Heckschers utredning om Migrationsverket och språktester visar på flera möjligheter för myndigheten att bli bättre. (Foto: Sten T Knutson)

Vi backar till den 5 mars 2013. Då lägger upphandlingsutredningen fram sitt efterlängtade slutbetänkande ”Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12”.

Utredningen visar att man ofta stirrat sig blind på pris. I stället bör myndigheterna sätta kvalitet i fokus.

”Betydelsen av att ställa väl genomtänkta kvalitetskrav kan inte nog understrykas. Kvalitetsbrister i de varor och tjänster som upphandlas har ofta sin grund i illa utformade krav, otydliga utvärderingsmodeller, felaktiga incitament och otillräcklig uppföljning.”

Stöd i litteraturen

Den 22 maj 2014 upprätthåller Högsta Domstolen i Storbritannien en dom från Inner House. I domskälen ställer man upp kriterier för expertvittnesmål avseende dialekt.

Argumentationens delar ska stödjas i litteraturen…

“Nor is it in anyway suggested that their views were founded on any published study or examination of such dialects, …”

…och den modersmålstalare som gör observationerna skall endast användas för dennas egna, snävt definierade, dialekt.

”Indeed, neither appeared ever to have visited any areas in Kenya in which Somali was spoken (or to have lived and worked in any Somali speaking area other than Mogadishu).”

Under 2014 ökar belastningen på Migrationsverket drastiskt. Antalet asylsökande stiger med c:a 50% till 81 301 st. Samtidigt växer sig kritiken, framförallt mot de språktester man använder, allt starkare. Så här heter det t.ex. på DN Debatt den 10 juli 2014.

Hård kritik

”Det svenska språkanalysföretaget Sprakab fick nyligen utstå mycket hård kritik i en dom från Storbritanniens högsta domstol. Domstolen fastställer att företaget har bristfälliga analysmetoder, att analyserna innehåller direkta felaktigheter samt att rapporterna i alltför hög grad används som grund för utvisning av asylsökande.

Den hårda kritiken drabbar även svenska Migrationsverket. Samma kritik som nu kommer från brittiska HD har ett flertal gånger riktats mot Migrationsverkets och Sprakabs användande av språkanalyser. Den utredningsrapport som vi producerat visar på kraftiga brister i hanteringen av asylsökande, med påföljande felaktiga utvisningsbeslut.”

Den 19 december 2014 har Migrationsverket beslutat sig för att göra sin läxa och för att göra den grundligt. Generaldirektör Anders Danielsson tillsätter en utredning under ledning av tidigare ordföranden i Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher. Detta vittnar om mod och beslutsamhet. Migrationsverket är den goda kirurgen som inte vill inte skada det friska, men också är medveten om vådan av att skära bort för lite.

Förslag från Heckscher

Den 30 juni 2015 lägger Sten Heckscher fram utredningen som ger konkreta förslag rörande

• Migrationsverkets användning av språktester
• Kravställning för språktester
• Uppföljning

Genom att skärpa kvaliteten i dessa tre led, framhålls det, kan totalkostnaderna sänkas samtidigt som precisionen i handläggningen blir bättre.

Vinst på gungorna. Vinst på karusellerna.

Migrationsverkets nuvarande instruktioner för användningen av språktester blir inte föremål för så skarp kritik. De skulle tydligare kunna reflektera de olika förutsättningarna för språktester som föreligger beroende på den asylsökandes ursprungsland, när i processen de skall tillgripas och hur resultatet ska tas om hand. Men det större problemet är efterlevnaden.

Genom att inrätta en expertgrupp med ansvar för såväl instruktionerna som efterlevnaden av dessa skulle man kunna komma tillrätta med detta problem. I stället skulle man då med ett minimum av resurser få språkanalyser i just de fall där de kan tillföra värde.

Tydligare krav

Situationen för kravställning konstateras vara likartad. De krav man ställde vid den gamla upphandlingen var gedigna. Däremot skjuter de, med den roll språktester bör ha enligt utredningen, i vissa avseende över och i andra avseenden under målet. Också effektivitetshänsyn talar för att de bör göras enklare och tydligare.

I den nya upphandlingen bör man utöver denna anpassning till den nya ordningen passa på att lyfta ut s.k. kunskapskontroll, en i sammanhanget främmande fågel. Ovan nämnda expertgrupp skulle även här vara till hjälp.

Utöver den grund de två leden ovan ger kommenterar man uppföljningen. Migrationsverket får idag inte det man upphandlat. Den kvalitetskontroll som Migrationsverket gjort har, trots sin ringa omfattning, visat på brister. Med hjälp av de tydligare kraven i den nya upphandlingen och den ovan nämnda expertgruppen kommer denna uppgift att bli mindre betungande.

De resurser som föreslås för kvalitetshöjningen, bedöms skapa avsevärda värden, utöver de rent mänskliga, även i reda pengar.

Den 11 maj 2015 redovisar Sveriges Radio under rubriken ”Migrationsverket har extremt dåligt anseende” en undersökning av det av Stockholms Universitet delägda Nordic Brands. Av förtroendeindex maximala 100 poäng får Polisen och Domstolarna, som ju också hanterar migrationsfrågor 70 respektive 63 poäng. Migrationsverket kommer upp i 37 poäng. Det har framkastats att förtroendeindexet påverkas av populariteten i ens uppdrag. Skatteverket får 62 poäng.

Migrationsverket, genom presschef Fredrik Bengtsson, kommenterar utfallet så här.

”Här tror jag att både myndigheten, politiker och media tillsammans kan jobba för att klargöra ansvarsförhållanden och förklara hur saker och ting ligger till.”

Ett väl så gott alternativ till att förklara hur saker och ting ligger till vore väl att göra om och göra rätt.

Ska Migrationsverket, den hårda belastningen till trots, lyckas lägga om kurs, fokusera på kvalitet och resursutnyttjande och vinna folkets förtroende åter? Med den beslutsamhet som visats genom att tillsätta utredningen och med den skärpa rapporten stakar ut vägen framåt finns fog att med tillförsikt se fram emot hösten 2016.

För mer information, kontakta:

Per Lunqe, Pressansvarig Verified
per@lunqe.se
+46 (0)735-10 60 10