Att angöra en brygga

För ett antal år sedan skulle jag påbörja min seglingskarriär. Min sambo hade seglat som barn och jag hade klarat förarbeviset. Båten skulle vi hyra.

Semestern kom, båten var bokad och solen sken. Efter en liten genomgång hissade vi segel och gav oss iväg, det var en fantastisk dag med lagom vind och en smånervös Patrik som gast på båten.

Efter en dag på havet var det dags att söka sig till hamn och alla som seglat i Stockholms skärgård vet att detta är något man gör ganska tidigt på eftermiddagen om man vill få plats. Men riktigt så gör ju inte två smålänningar som aldrig varit där, istället kom vi in ganska sent på kvällen och tack vare att vi inte hyrt en gigantisk båt visade hamnkaptenen med gester och rop var vi skulle ta vägen.

Vår påvisade plats låg nästan i gränsen av vassen, där skulle vi kunna förtöja och ändå nå bryggan. Trots att vi på bara några meters håll följde hamnkaptenens råd och anvisningar stannade båten någon meter innan bryggan och satt fast. Det visade sig att han guidat in oss rakt över en kätting till en ankarboj som nu satt mellan roder och köl och låste fast båten fullständigt.

Där satt vi, vi hade nästan angjort vår första brygga.

Det blev till att byta om till badbyxor, hoppa i vatten och skruva bort hela rodret innan vi äntligen kunde förtöja båten. Då hade vi bjudit resten av hamnen på en minnesvärd kväll och just då kändes det inte som att vi hade en större framtid som seglare.

En vecka senare när vi skulle återlämna båten kunde vi konstatera att vi även gått från en typ av seglare till en annan, dvs från de som kommer att gå på grund till de som har gått på grund. Men trots lite motgångar så hade vi kommit tillbaka till rätt plats, i rätt tid utan att vi behövde simma sista biten.

Vad jag har lärt mig är att segling är som själva livet, ett enda stort äventyr där du angör många bryggor. Du har med och motgångar men i slutändan brukar det ordna sig till slut.

Numera segelbåtsägare
Patrik Hjelm, fastighetschef Videum AB

(Hämtat ur vårt nyhetsbrev)