Finansinspektionens förslag till amorteringskrav för bolån skapar inlåsningseffekter, diskriminerar unga barnfamiljer och slår mot byggandet. Villaägarna anser att amorteringskrav och skuldsättningskrav ska riktas mot bankerna och hela deras samlade bolåneportföljer, i stället för mot enskilda hushåll.
Nordea redovisar idag en vinst på 31 miljarder för 2014. 23 miljarder kronor kommer att delas ut till aktieägarna. Utdelningen per aktie chockhöjs med 44 procent från 0,43 euro till 0,62 euro per aktie.
Med anledning av Riksbankens räntesänkning idag upprepar bankerna sitt budskap att bolåneräntor och reporänta inte hänger ihop och att bolåneräntorna därför måste förbli höga. Men bostadsobligationsräntan som bankerna finansierar sina bolån med har sjunkit med 35 % det senaste året. Därför håller inte bankernas argument för höga bolåneräntor.
Enligt Swedbanks bokslutskommuniké idag ökade räntenettot (skillnad mellan in och utlåningsränta) under 2011 med över 2,3 miljarder kronor – en ökning med 22%. Ökningen förklaras inte av ökad omsättning utan som Swedbank skriver ”framförallt som en effekt av högre allmänt ränteläge och omprissättning av bolån”.
Nordeas räntenetto ökade med hela 16 procent under 2011, trots att man ihärdigt hävdar att de höga boräntorna har sin förklaring i att Nordeas inlåningskostnader ökat.
- Staten måste utnyttja sitt ägande av SBAB samt delägarskap i Nordea för att pressa bolåneräntorna efter Riksbankens sänkning av reporäntan. Att SBAB sänker sin tremånadersränta med 0,05% och Nordea lämnar samtliga sina räntor oförändrade är ett slag i ansiktet på hushållen.
Dagens räntesänkning från Riksbanken för att stimulera ekonomin kommer inte att få den effekt som är tänkt, då bankerna meddelat att sänkningen inte kommer att få genomslag på bolånen.