Pressmeddelande -
Över 21 000 kronor skiljer i levnadskostnader mellan Sveriges dyraste och billigaste kommun
Ny kartläggning av Sveriges 20 största kommuner visar stora skillnader i hushållens levnadskostnader. Umeå är billigast, Lund dyrast – och det är framför allt el, VA, avfall, skatt och boendekostnader som skapar stora skillnader i hushållens ekonomi.
Det skiljer mer än 21 000 kronor per år mellan billigaste och dyraste kommunen när kostnader för el, VA och avfall jämförs mellan Sveriges 20 största kommuner. Det visar en ny genomgång av Konsumentguiden.se över levnadskostnaderna i svenska kommuner.
I jämförelsen är Umeå billigast med en total kostnad på 38 255 kronor, medan Lund är dyrast på 59 316 kronor. Snittet för de 20 största kommunerna ligger på 51 863 kronor.
– Det här visar att hushållens ekonomi påverkas mycket mer av var man bor än många tror. Det handlar inte bara om boendekostnader, utan om en kombination av elnät, elhandel, VA, avfall, skatt och andra löpande utgifter som tillsammans får stor effekt över ett år, säger Stefan Sällberg, ekonomiskribent på Konsumentguiden.se.
Kartläggningen visar att det inte finns en enskild kostnadspost som förklarar skillnaderna. I vissa kommuner är det höga kostnader för elnät och energi som driver upp totalen. I andra är det VA-taxor, avfallsavgifter eller boendepriser som sticker ut.
Samtidigt syns ett tydligt mönster: kommuner i storstadsnära lägen har ofta betydligt högre boendepriser, medan vissa andra kommuner belastas hårdare av höga kommunala avgifter och ökade driftkostnader.
Stora skillnader mellan kommunerna
Bland de 20 största kommunerna har följande kommuner högst respektive lägst samlad kostnad för el, VA och avfall:
El, VA och avfall 2025 Dyrast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Lund | 59 316 kr |
| 2. Haninge | 58 275 kr |
| 3. Malmö | 57 336 kr |
El, VA och avfall 2025 billigast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Umeå | 38 255 kr |
| 2. Linköping | 44 852 kr |
| 3. Jönköping | 46 701 kr |
Totalpriserna ovan inkluderar även elhandel. Se driftskostnaden för alla kommuner.
Även när boendekostnader vägs in blir skillnaderna stora. Stockholm och Nacka sticker ut med mycket höga priser på både bostadsrätter och villor, medan kommuner som Borås, Eskilstuna och Gävle ligger betydligt lägre.
Fjärrvärmekostnaderna rusar i vissa kommuner
Genomgången visar också att fjärrvärmepriserna ökade kraftigt mellan 2024 och 2025 i flera kommuner. Eskilstuna hade den största ökningen bland de jämförda kommunerna, där priset steg med 21,8 procent. Därefter följde Lund med 12,7 procent och Borås med 10,5 procent.
Dyrast och billigast fjärrvärme bland Sveriges 20 största kommuner
Fjärrvärme Dyrast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Nacka | 1 271,80 kr/MWh |
| 2. Stockholm | 1 271,80 kr/MWh |
| 3. Haninge | 1 257,60 kr/MWh |
Fjärrvärme Billigast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Borås | 632,80 kr/MWh |
| 2. Gävle | 859,00 kr/MWh |
| 3. Halmstad | 990,40 kr/MW |
Se fjärrvärmekostnaden för alla kommuner.
På nationell nivå hade Trelleborg den största ökningen i fjärrvärmepris, med en uppgång på 30,7 procent.
Höga VA-kostnader bakom dyr vardag
En viktig förklaring till de höga kostnaderna i vissa kommuner är ökade investeringar i vatten- och avloppssystem. Kommuner som Trosa, Svalöv och Osby sticker ut nationellt med höga driftskostnader, där särskilt VA-sidan ser ut att vara en avgörande faktor.
Dyrast och billigast VA bland Sveriges 20 största kommuner
VA Dyrast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Södertälje | 14 390 kr |
| 2. Nacka | 13 979 kr |
| 3. Borås | 11 869 kr |
VA billigast
| Kommun | Kostnad |
|---|---|
| 1. Örebro | 6 420 kr |
| 2. Huddinge | 7 615 kr |
| 3. Stockholm | 7 615 kr |
Bakom kostnadsökningarna finns bland annat:
stora återinvesteringar i åldrande VA-nät
höjda VA-taxor för att täcka underskott
ökade krav på vattenverk och reningsverk
successiva investeringar i ledningar, pumpstationer och reningskapacitet
Det här ligger också i linje med branschens bredare bild: Sveriges VA-infrastruktur har stora investeringsbehov, vilket riskerar att fortsätta pressa avgifterna uppåt de kommande åren.
Skatt och inkomst påverkar helhetsbilden
Kartläggningen visar också att kostnadsläget måste ses i ett större perspektiv tillsammans med inkomstnivåer och kommunalskatt. Kommuner som Stockholm och Nacka har höga boendepriser, men också relativt höga medianinkomster och lägre kommunalskatt. I andra kommuner är prisnivån lägre, men även inkomsterna lägre.
Det innebär att hushållens faktiska ekonomiska utrymme kan skilja sig åt betydligt, även mellan kommuner som vid första anblick ser relativt lika ut.
Om underlaget
Analysen bygger på ett samlat underlag från bland annat SCB, Villaägarna, Mäklarstatistik och Energiföretagen för Sveriges 20 största kommuner och omfattar bland annat kostnader för:
elnät
elhandel
VA
avfall
fjärrvärme
hyra
bostadsrätt
villa
bilförsäkring
kommunalskatt
matkostnader
Syftet är att ge en bredare bild av var det är dyrast och billigast att leva i Sverige – och vilka kostnadsposter som påverkar hushållens ekonomi mest.
För ev. frågor kontakta gärna
Erik Holm
Marknadsföringsansvarig | Konsumentguiden.se
Mobil: 070-156 69 00
E-post: info@konsumentguiden.se
Relaterade länkar
Ämnen
- Ekonomi
Kategorier
- ekonomi
- levnadskostnader
- boendekostnader