Blogginlägg -
Från utanförskap till meningsfullhet - Peters resa med stöd av Misa
Victoria Eriksson från Misa Södra station intervjuar Peter, före detta deltagare.
Efter 16 år av isolering och utanförskap har Peter idag tagit examen inom spelutveckling på universitetsnivå. I den här intervjun berättar han, med egna ord, om sin väg tillbaka – från psykisk ohälsa och social isolering till studier, praktik och framtidstro. Hans berättelse visar vilken skillnad individuellt anpassat stöd kan göra, och hur arbetskonsulentens engagemang blev avgörande för att våga ta nya steg.
Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?
Jag heter Peter och är 48 år. Jag gick in i väggen 2003, kort efter studenten när jag fick mitt första jobb. Det blev en rejäl krasch där jag var konstant yr, tappade känsel och fick problem med synen. Det här följde med mig i 16 år. Under tiden hade jag kontakt med vården och testade olika strategier för att må bättre, men inget hjälpte. Jag mådde väldigt dåligt och hade perioder då jag inte ville leva längre.
När pandemin kom isolerade jag mig för att hjälpa min pappa, som var i riskgrupp. Det ledde till socialfobi och depression. Det kändes som att jag inte klarade något och ständigt misslyckades. Jag fick min ADD-diagnos 2019, vilket förklarade mycket, men fram till dess präglades tiden av frustration och hopplöshet. Jag hade varit utanför arbetsmarknaden i över 16 år och kände mig totalt vilse.
Hur kom du i kontakt med Misa?
Efter pandemin kom jag i kontakt med en person på stadsdelen som var väldigt bra och tipsade mig om att ge Misa en chans. Kort därefter träffade jag arbetskonsulenten Jonas på Misa, och vi klickade direkt.
Vilken roll har arbetskonsulenten spelat i din resa?
Kontakten med arbetskonsulenten har varit livsavgörande för mig. Jag hade länge känt mig utanför och annorlunda, och det var första gången på länge som jag kände att någon verkligen trodde på mig, när jag själv inte gjorde det. Han pushade inte, utan fanns där på riktigt, lyssnade och peppade. Bara vetskapen om att någon fanns där fick mig att börja ta små steg igen, och för första gången på många år kände jag att livet kunde bli annorlunda.
Hur såg processen ut på Misa?
Jag började som personlig assistent en gång i veckan. Sedan föreslog arbetskonsulenten att jag skulle testa Misa IT, en del av Misa där deltagarna lär sig grunderna i spelutveckling och digitalt skapande. Vi fick bland annat lära oss Unreal Engine, ett verktyg för att bygga spel. Jag har alltid varit intresserad av spel, och plötsligt kände jag att det jag gjorde hade mening.
Efter bara två månader visste jag att detta var min väg. Jag började förbereda ett arbetsprov för högre studier och blev antagen till en spelutbildning Futuregames i Boden. För första gången kände jag att jag verkligen var bra på något, och den inkluderande och välkomnande miljön på skolan gjorde att jag snabbt kände mig hemma.
Hur har din situation förändrats idag?
Att flytta ensam till ett nytt ställe med social fobi var förstås ett orosmoment, men någonstans på väg till Boden bestämde jag mig: det här är en chans att börja om. Skolan gick väldigt bra, och under utbildningen fick jag toppbetyg. Jag har insett att det jag alltid trott att jag misslyckades med egentligen handlade om att ha rätt förutsättningar.
Hur ser du på framtiden nu jämfört med då?
Förr såg jag nästan ingen framtid alls. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna klara av något eller göra något vettigt med mitt liv. Idag vet jag att jag kan – jag kör på! Jag har en känsla av syfte och kan vara självständig. Det känns som en upprättelse.
Peters resa visar vilken stor skillnad det kan göra att ha någon som tror på en och stöttar utan att ta över. Med arbetskonsulentens stöd har han gått från isolering och utanförskap till att kunna se framåt och ta steg mot ett självständigt liv. Hans berättelse är ett tydligt exempel på hur rätt stöd och rätt förutsättningar kan ge människor möjlighet att våga tro på sig själva och sin framtid.
