Avhandling "Falling trough the cracks" är nu publicerad.

Renée Luthra har i dagarna disputerat med sin avhandling "Falling trough the cracks". En studie som handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning som saknar känd sysselsättning (dvs varken studerar, arbetar eller finns i daglig verksamhet).Misa har bidragit ekonomiskt till studien som har bedrivits vid Halmstad Högskola.

Hur känns det så här med lite distans till din disputation?

- Det känns bra! Det blev en väldigt lyckad disputation tycker jag, trots covid-19 omständigheterna som gjorde att disputationen blev helt digital. Men jag är väldigt nöjd och glad att det blev en intressant diskussion mellan mig och opponenten, där han på ett väldigt bra sätt kunde lyfta avhandlingens innehåll till en bredare diskussion.

Din avhandling, "Falling through the cracks", handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning som saknar känd sysselsättning (dvs varken studerar, arbetar eller finns i daglig verksamhet). En fjärdedel av eleverna som har gått gymnasiesärskolan hamnar i den situationen och frågan du ställer är vilka mönster går att se inom gruppen? Vad du tycker är det som mest anmärkningsvärt i din avhandling?

- De samlade resultaten i min avhandling visar att inte ha en sysselsättning, dvs att vara NEED (Not in Employment, Education or Daily activity) är ett komplext fenomenen och består av flera olika faktorer som man behöver ta hänsyn till. Detta är en heterogen grupp vilket innebär att det kan finnas olika situationer som gör att man inte har en sysselsättning. Det handlar om individen och deras karakteristik inklusive olika önskemål och viljor, men det handlar ännu mer om miljön runtomkring. Exempelvis om begränsade eller olämpliga alternativ för sysselsättning efter skolan, svårigheter med att navigera och få formellt stöd, barriärer på arbetsmarknaden, negativa attityder osv. Det som sker mellan individen i möte med dessa olika miljöer bidrar till en förståelse om varför man blir och är NEED.

En annan del som jag diskuterar i min avhandling är att vara NEED kan ses utifrån olika perspektiv. Å ena sidan anses dessa personer vara socialt exkluderade eftersom de inte har en sysselsättning och därav inte deltar i samhället som många andra samt att de inte får det stödet de behöver och önskar. Å andra sidan, ser jag i mina resultat, att dessa personer upplever tillhörighet i deras nära relationer och nätverk. Jag betraktar social exkludering och tillhörighet att finnas på ett kontinuum där individer i målgruppen kan uppleva olika grader av både beroende på kontext och situation. Utöver detta finns det också vissa personer i målgruppen som motstår kategorisering genom att välja att inte delta i arenor eller stödsystem som förknippas med en intellektuell funktionsnedsättning.

Min avhandling visar att detta är ett komplext fenomen och det finns mycket mer att fortsätta forska om. Till exempel finns det flera olika undergrupper i NEED (tex de som är NEED under en kort tid eller en längre tid), och det är viktigt att öka kunskapen om de olika undergruppers situationer och erfarenheter.

Det finns ju en ny LSS-utredning på gång. Hur tror du att undersökningsgruppen kommer att påverkas av de intentioner som finns inom den nya LSS-utredningen?

- Det är svårt att säga. Mina resultat visar att det inte är särskilt många i NEED gruppen som har LSS insatser, samt att en del tar avstånd från denna typ av stöd. Det kan tex bero på att man känner att man inte hör hemma i dessa arenor eller LSS insatser, eller att individer uttrycker att det är svårt att navigera i stödsystemet, det är svårt att få det stödet man önskar, man slussas runt mellan myndigheter och verksamheter, och en del uttrycker även negativa erfarenheter med stödsystemet.

Vad händer nu? Hur kommer du att gå vidare med den nya kunskap som du fått fram i din forskning?

- Min ambition är att sprida avhandlingen och dess resultat. Eftersom avhandlingen visar på flera faktorer som bidrar och påverkar att vara NEED, hoppas jag att resultaten kan användas på olika sätt. Avhandlingen kan bidra med kunskaper så att samhället och dess välfärdsaktörer bättre kan möta individernas behov och ligga till grund för insatser för att motverka att personer hamnar utanför sysselsättning samt till utveckling av riktade stödinsatser för att stärka möjligheterna till ökad delaktighet i samhället. 

För mer information kontakta

Renée Luthra, fil. dr. i hälsa och livsstil inriktning handikappvetenskap, Högskolan i Halmstad
renee.luthra@hh.se