God och nära allergivård tar plats på agendan

Svensk allergivård var temat för ett seminarium i riksdagen, där insikter och åsikter vädrades från olika perspektiv. Flera röster höjdes till stöd för nationella riktlinjer för allergi, men stora förhoppningar finns även på bättre samverkan och kunskapslyft.

Hur gör vi svensk allergivård jämlik, god och nära? Det var rubriken för ett seminarium i riksdagen den 6 april där ALK:s medicinske chef Peter Arvidsson var inbjuden att delta i panelsamtalet tillsammans med specialistläkare, patientföreträdare och centrala beslutsfattare, arrangerat av två av socialutskottets ledamöter.

Anna Nergårdh, tidigare särskild utredare av God och Nära vård i Regeringskansliet, menar att det är alltför vanligt att allergipatienter inte tas på allvar, utan snarast möts av en klapp på axeln. Det vittnar om att allergi står lågt på agendan både hos vårdgivare och beslutsfattare, trots att det handlar om ett av våra största folkhälsoproblem.

ALK:s Peter Arvidsson instämmer – Särskilt pollenallergiker betraktas som en lågt prioriterad patientgrupp, trots att många mår väldigt dåligt. Införandet av nationella riktlinjer kan bidra till att allergi tas på större allvar vilket i sin tur kan leda till ett bättre bemötande av patienterna.

Patientnära vård kräver kunskapslyft

Enligt Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson blir i dag många patienter hänvisade till egenvård, trots att de saknar förutsättningar för det. De utreds inte ordentligt och saknar behandlingsplaner. Alltför ofta slutar det på ”fel” mottagning – akuten.

Även hon vill lyfta vikten av att etablera nationella riktlinjer för allergi, men efterlyser dessutom ett kunskapslyft så att framför allt den patientnära vården kan förbättras. Det har gått bakåt när det gäller att få ut ny kunskap om allergi lokalt. Tidigare fanns en bättre organiserad stöttning kring allergisjukdomar med bland annat kommunala allergikommittéer.

Nationella riktlinjer utgör viktiga verktyg för prioritering och som stöd till beslutsfattare för att säkerställa jämlik vård men Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen, gav inga besked om allergi blir nästa område där sådana införs. Oavsett måste de föregås av en väl genomarbetad behovsanalys och Socialstyrelsen har en utvecklad metodik för det.

Glapp mellan barn- och vuxenvård

En annan välkänd brist inom allergivården gäller övergången från barn- och ungdom till vuxenvården, där patienter faller mellan stolarna och även riskerar att få behandlingen avbruten i förtid. Korrekt allergidiagnostik och behandling av unga minimerar risken för att utveckla svår sjukdom senare i livet.

Professor Erik Melén, vice ordförande i Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA), beskriver den utmaningen utifrån sin verklighet och anser att de kan bli bättre på att samarbeta över professionerna och jobba i team. Något som i dag fungerar ganska bra på större centra, medan mindre mottagningar har sämre förutsättningar, om till exempel dietisten bara finns på plats enstaka dagar.

Hög kompetens finns i Sverige

Erik Melén tror också att specialisterna kan stödja andra delar av vården, vilket redan sker idag, bland annat genom certifieringen som ger ”körkort” för tablettbehandling av allergi i öppenvården. I Sverige bedrivs det världsledande forskning inom allergologi och den kliniska kompetensen är hög. Nya behandlingar med immunterapi har slagit igenom och även diagnostiken har påtagligt förbättrats.

Under panelsamtalet redogjorde ALK:s Peter Arvidsson för de senaste årens framsteg inom allergivaccination. Först kom immunterapi med injektionsbehandling (SCIT). Den var uppskattad och gav god effekt men för patienterna var det jobbigt att det krävdes så många vårdbesök – cirka 40 tillfällen över tre år – så besvärligt att vissa faktiskt avstod från behandlingen. Den var också resurskrävande då den bara kunde ges av allergimottagningar.

– I dag kan många bli hjälpta på ett enkelt sätt med allergivaccination i tablettform som med rätt utbildning kan ges även i öppenvården. På så vis kan man avlasta specialistvården som kan få mer tid till att göra utredningar och ta sig an de svåraste fallen, säger Peter Arvidsson.

Allergi är underbehandlat

När det gäller allergen immunterapi ligger Sverige efter de flesta europeiska länder och Erik Melén menar att allergi alltjämt är underbehandlat. I hela landet ges allergivaccination i dag till drygt 20 000 patienter, men det finns stora regionala skillnader. Särskilt norra Sverige avviker med låga behandlingssiffror.

– Det är mycket glädjande att det finns ett växande politiskt intresse för att utveckla allergivården och att vi från ALK bjuds in att delta i dessa samtal om framtiden. Positivt är också att seminariet visar på en bred enighet både i synen på utmaningarna och de åtgärder som krävs för att utjämna skillnader när det gäller tillgången till vård och behandling, säger Peter Arvidsson.

Medverkande på allergiseminariet i riksdagen:

Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

Anna Nergårdh, tidigare utredare av God och Nära vård i regeringskansliet

Mattias Fredricson, enhetschef, nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Peter Arvidsson, nordisk medicinsk chef ALK, specialistläkare i lungmedicin och allergologi samt tidigare överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

Erik Melén, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Södersjukhuset samt vice ordförande i Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA)

Seminariet arrangerades av Socialutskottets ledamöter Ulrika Jörgensen (m) och Mats Wiking (s)