Skip to main content

Släng katedern! Lär om, lär bättre

Nyhet   •   Dec 04, 2015 10:22 CET

Hur man bäst tar in och lär ut ny kunskap är ett ämne som ständigt förfinas, men i Norden är det hetare än någonsin. Att temat för Nobel Week Dialogue 2015 är The Future of Intelligence och att nätverket Rum för aktivt lärande under det senaste året har fördubblat sitt medlemsantal är två aktuella tecken på det. Men fortfarande arbetar och studerar de flesta av oss så som vi alltid gjort. Hur kan lärandet utvecklas? Akademiska Hus arkitekturråd Ingrid Gustavsson berättar om hur vi kan lära oss bättre.

Runt om i världen tar studenter till sig kunskap på ett, för gemene man, helt nytt sätt. Flipped classrooms, SCALE-UP, blended learning, TEAL, MOOC och ALC är alla metoder som handlar om aktiv inlärning. Idén är att kunskapen enklare nås genom aktivitet. För hur vi mest optimalt tar till oss kunskap har visat sig vara att låta alla rita på tavlan och hålla en hög ljudnivå. Lektionen hålls hemma och hemläxan gör man i skolan. Studentens behov av flexibilitet och förmåga att vilja lära sig är i centrum. Men i Sverige har inte utvecklingen kommit lika långt som i många andra länder.

Hur ser problembilden ut?
Det är i utvecklingen av skolans miljöer som kunskapen om kunskap ligger i framkant. Konstigt nog då de flestas minnesbild av en föreläsningssal kan te sig generisk. I en gradängsal på behörigt avstånd från sina kurskamrater halvlyssnande på en klok föreläsare som håller en monolog för fyrtioandra gången. Praktiskt grupparbete leds på egen hand utanför skoltid och är ett nödvändigt ont för de flesta.

– Studietidens upplevelser är i många fall långt från hur det sedan ser ut i arbetslivet. Där förväntas vi inhämta kunskap individuellt och grupparbete krävs för att vi ska kunna lösa uppgifter. Problemet med den konventionella undervisningen är att den kan hindra effektiv kunskapsinhämtning och längre fram, ute i arbetslivet, sätta hinder för ett dynamiskt arbetssätt. Omställningen i både det fysiska rummet och beteendet är den stora utmaningen, säger Ingrid Gustavsson.

Varför går det inte framåt?
Fysiska rum kan låsa fantasin för hur undervisning kan bedrivas. Det är alltså salarna som finns som är opedagogiska, inte pedagogerna, berättar Ingrid. Att ställa om till en aktivitetsbaserad undervisning ställer inte bara krav på pedagogiken utan även den fysiska miljön.

– Anledningen till att det fortfarande ser ut så här är att den inarbetade bilden av lärande lever kvar från tiden då skolan fanns till för att fostra kuggar i ett maskineri. Eleven skulle lyssna, inte säga emot och ifrågasätta. Men sedan en lång tid tillbaka efterfrågas något helt annat på arbetsmarknaden. Det söks dynamiska och flexibla personer som kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. Här möjliggör tekniken för oss att ta in information på nya sätt men rummen för lärande har inte hängt med, säger Ingrid.

Hur gör andra?
På sina håll ser det annorlunda ut. I USA och Australien har man kommit längst. Det var också i USA som man började prata i termer om aktivt lärande och frångå formen av den klassiska lektionen, berättar Ingrid. Till mångt och mycket utgår metoderna från samma princip; att stärka studenternas aktivitet i de formella lärmiljöerna och låta förberedelserna genomföras på platsen där det passar individen bäst, allt genom att använda tekniska lösningar och anpassad pedagogik. Studieresultaten talar för att metoderna fungerar. Ingrid berättar att vi i Sverige i hög grad fortfarande använder undervisning ur ett konventionellt format. Men att vi ligger i framkant när det kommer till informella lärmiljöer, de fysiska utrymmen där studenter samlas mellan föreläsningar och lektioner. Och vid närmre titt finns en vilja till större förändring.

– På arbetsplatser introduceras aktivitetsbaserade kontor och i grund- och gymnasieskolor har den aktiva lärandepedagogiken kommit en bit på vägen. Att skapa attraktiva miljöer är inget man är dålig på i Sverige! Däremot går det en trend i att göra utredningar och det råder en beslutsosäkerhet för hur man ska gå vidare och faktiskt bygga utifrån resultaten man uppnått, säger Ingrid.

Varför är det viktigt?
Att universiteten och högskolorna utvecklas och anpassas är viktigt för deras attraktivitet i framtiden. Det handlar inte bara om studieresultat utan också om teknisk utveckling. Möjligheterna som kommer av den digitala vågen förändrar snabbt nya generationers krav och beteenden, berättar Ingrid.

– Skolors attraktivitet kommer att följa samma väg som vi har sett på arbetsmarknaden. Flexibla arbetssätt stärker anseendet och med den digitala utvecklingen vi ser idag kommer den fysiska universitetsmiljön att ha en fördel genom att kunna erbjuda fysiska dialoger och diskussioner, vilket alltid varit attraktivt. Det är det som vi måste bädda för, säger Ingrid.

Slutligen
Med en teknisk utveckling i rekordfart finns många lösningar som kan underlätta inhämtningen av kunskap. I det fysiska rummet bör vi värdesätta det fysiska samtalet som inte går att få i det digitala. Låt läraren flytta katedern och röra sig i rummet. Låt studenterna prata och kunskapen flöda.

Utmaningen med att skapa miljöer optimala för lärande är något Akademiska Hus handskas med dagligen. Som byggherre planerar vi campusområden och bygger lika ofta nya utbildningslokaler som vi bygger om gamla för att passa ett modernt lärande. I den här artikeln vill vi dela med oss av de rådande trenderna inom framtidens lärandemiljöer för att lyfta temat för årets Nobel Week Dialogue, The Future of Intelligence. Akademiska Hus är partner till evenemanget som äger rum på Svenska mässan i Göteborg, den 9 december.

Prata med oss om lärandemiljöer!

Ingrids tips: att få igång utvecklingen
1. Låt pedagogerna inspireras av metoder som kräver en anpassning av den fysiska miljön och låt dem ställa krav på miljöerna som byggs.

2. Få med alla på tåget. Som med alla förändringar är det detta som gäller!

3. Utse ambassadörer som leder utvecklingen. Teknikutvecklingen som skett under de senaste åren har möjliggjort för ett otroligt kunskapssprång som måste förvaltas på bästa sätt.


Ingrids tips på hur man kan testa rummet för ett aktivt lärande
1. Placera borden så att studenterna har ögonkontakt istället för att sitta på rad.

2. Ge grupper egna white boards att dokumentera sina diskussioner på så blir redovisningen enklare.

3. Låt läraren ställa katedern i ett hörn och cirkulera i rummet.


Ingrids tips: hur tänkandet tas till kontoret
1. Äg miljön! Du måste vara bekväm i miljön där du arbetar, behöver du avskärmning - avskärma dig, behöver du en soffa i mötesrummet – flytta den.

2. Spräng ramarna. Dagens teknik gör det möjligt att arbeta där det passar en bäst. De allra flesta är inte beroende av att vara i samma miljö varje dag, våga utmana! Ta laptopen till andra sidan rummet eller boka ett promenadmöte.

3. Utmana det konventionella. Ett kontor är fyllt av traditioner som inte nödvändigtvis är de mest optimala för modernt arbete. Våga bryt mot konventionerna.


Modellerna i en mening
ALC Active Learning Classroom fokuserar på rummet och möjliggör för varvning mellan grupparbeten och öppna diskussioner med läraren eller lärarassistenten.

Blended learning classroom Nätbaserad undervisning blandat med riktiga möten och aktiviteter.

TEAL Efter en kort introduktion av läraren varvas gruppdiskussioner med brainstorming och praktiska övningar.

Flipped Classrooms Föreläsningen sker utanför klassrummet, vanligen via video, i klassrummet sker istället grupparbeten.

SCALE-UP Kan användas för naturvetenskapliga studier där laborationer genomförs i grupp, eller simuleringar står till grund för problemlösning och diskussion.

MOOC Storskalig nätbaserad undervisning med interaktiva övningar som kan läsas av tusentals studenter samtidigt. 


För mer information:
Ingrid Gustavsson, arkitekturråd Akademiska Hus
Tel: 076-131 24 86
E-post: ingrid.gustavsson@akademiskahus.se

Malin Ferm, pressansvarig Akademiska Hus
Tel: 070-616 24 18
E-post: malin.ferm@akademiskahus.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy