Nyhet: Effektivare bromsbehandling i sikte mot Alzheimers sjukdom

Närmare 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Dagens behandlingar kan lindra symtom i högst ett år, men stoppar inte sjukdomsförloppet. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kan dock vara en ny bromsbehandling på spåren. Nu testas Uppsalamolekylen i en större patientstudie.

- Behandlingen av den första svenska patienten har startat och vi hoppas ha ett resultat inom två år, säger Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

I Sverige är tre universitetssjukhus involverade: Akademiska, Sahlgrenska och Skåne. Totalt räknar forskarna med att inkludera upp till 800 patienter i sju europeiska länder, Kanada och USA.

Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede genom att oskadliggöra protofibriller, giftiga molekyler som är förstadier till de trådar sin finns i plack i hjärnan.

– Om allt går vägen kan ett läkemedel finnas på marknaden redan om fem-sex år. Det vore ett välkommet tillskott i behandlingsarsenalen med tanke på att sjukdomen kostar Sverige 40 miljarder kronor per år, det mänskliga lidandet oräknat, säger Lars Lannfelt.

Substansen som testas i läkemedelsstudien är en humaniserad monoklonal antikropp kallad vars föregångare var en musantikropp som utvecklades på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. I säkerhetstester på 80 Alzheimerpatienter i USA, har inga allvarliga biverkningar uppdagats.

Idén till den nya läkemedelskandidaten fick Lars Lannfelt i slutet av 1990-talet i forskning på en ärftlig form av Alzheimer, den så kallade arktiska mutationen. År 2000 tog han patent på idén.

– Ambitionen är att bromsbehandlingen ska fungera för alla patienter, men det vore en medicinsk revolution även om endast hälften svarade positivt. Dagens läkemedel har begränsad verkan säger Lars Lannfelt.

För att fungera måste det nya läkemedlet sättas in tidigt i sjukdomsprocessen, vilket ställer krav på tidig upptäckt och diagnos. Men Lars Lannfelt är hoppfull och pekar bland annat på utbyggnaden av Minnesmottagningar vid landets sjukhus och genombrottet för amyloid-PET-undersökningar, där Akademiska sjukhuset var pionjärer för cirka tio år sedan. Även biokemisk analys av ryggvätska har gjort stora framsteg och är till stor hjälp vid tidig diagnostik av sjukdomen.

I samarbete med experter på avbildningsteknik vid Uppsala Berzelii Centre pågår utveckling av PET, den medicinska avbildningsteknik som används för att mäta halten beta-amyloid i hjärnan, vilket numera ofta används vid diagnostik av Alzheimers sjukdom.

Mer information:
Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik Akademiska sjukhuset och professor Uppsala universitet, 018-611 71 89
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

* Närmare 100 000 i Sverige har Alzheimers, den vanligaste demenssjukdomen. I
befolkningen över 65 år har närmare fem procent sjukdomen, i befolkningen över
80 år runt var femte person.

* Vanliga tidiga symtom är försämrat minne, till exempel problem med att hitta
på välkända platser. I senare skeden blir den språkliga förmågan allt sämre,
det uppstår motoriska störningar, svårigheter att känna igen personer och
förstå saker. Till slut blir man sängliggande.