Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Befälsutbildning ger fördelar på arbetsmarknaden

Att göra värnplikten kan ge fördelar på den civila arbetsmarknaden, framförallt för de som genomgår en lång befälsutbildning. Men för många är det ett steg bakåt.

Relaterat material

Rapporter

Allmän värnplikt för män var en gång i tiden närmast en samhällsinstitution. Nu är värnplikten tillbaka, men är långt ifrån allmän. Bara omkring fyra–fem procent av en årskull planeras göra grundutbildning med värnplikt.

Att göra värnplikt innebär att ge runt ett år till Försvarsmakten, när de flesta jämnåriga pluggar eller jobbar. FOI har gjort en litteraturstudie för att se vilken påverkan värnplikten hade på arbetsmarknadsutfall, som inkomster och utbildningsnivå, för dem som gjorde värnplikt i de nordiska länderna under 1990-talet och tidigare.

Svaret blev – bra för några, dåligt för andra.

– För dem som genomfört en längre befälsutbildning har värnplikten varit positiv. Många blev chefer i det civila efter lumpen. Samtidigt visar andra studier att de som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund ofta förlorade på värnplikten, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI.

Studier visar att befälsutbildade ofta kommer från relativt högutbildade hem och har föräldrar som har högre inkomster.

– Mönstringen tenderade att sortera efter social bakgrund. Jag är lite överraskad över ett så tydligt utfall, jag trodde att mönstringen var en mer neutral process. Samtidigt är detta ett resultat som känns igen från den civila utbildningsvärlden, säger Peter Bäckström.

Befälsutbildade är dessutom ofta högpresterande och hamnar under värnplikten tillsammans med andra högpresterande ungdomar, något som också gynnar dem.

Samtidigt utgör ledarskapsutbildningen i sig en viktig förklaring till de positiva effekterna.

– Säg att du är 20 år och har lett en pluton på 30–40 personer och kommer ut på arbetsmarknaden. Vem utanför det militära har gjort något liknande? Det är klart att det får en effekt. Den effekten är rimligtvis svagare för en menig, för vad är det civila meritvärdet av att kunna skjuta med en kulspruta?, säger Peter Bäckström.

För många innebar värnplikten en ekonomisk förlust, vilket kan förklaras av att inträdet på arbetsmarknaden eller till högre utbildning skjutits upp.

– En dansk studie har kommit fram till att de som gjort värnplikten har upp till sju procents lägre inkomst i åldrarna 25‑35. Särskilt danska värnpliktiga som fick en universitetsutbildning skjuten på framtiden drabbades ekonomiskt, säger Peter Bäckström.

Tre lärdomar för Försvarssvarmakten

Studien delar ut tre lärdomar till Försvarsmakten. Här kommenterade av FOI:s Peter Bäckström.

1. En medvetenhet om att värnplikten kan ha kostnader

”Beslutfattare ska vara medvetna om att det kan finnas en kostnad som den enskilde får bära. Så man kan fundera kring om de borde kompenseras.”.

2. Att sortering kan innebära sammansättningar som ger oönskade effekter

”Det finns en allmän tro att värnplikten integrerar människor, men studier visar att den snarare förstärker skillnader.”.

3. Att förstå vilka faktorer som ger framgång på arbetsmarknaden

”Framförallt borde ledarskapsutbildningen kunna användas som ett rekryteringsargument.”.

Ämnen

Kontakter

Maria Hugosson Bygge

Maria Hugosson Bygge

Presskontakt Pressansvarig Pressansvarig 073 3713838
Albert Hager Bernats

Albert Hager Bernats

Presskontakt Kommunikatör 0708 586 657

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. FOI är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet och merparten av verksamheten är uppdragsfinansierad. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI har ungefär 1 200 anställda. Cirka 850 av dessa är forskare på akademisk nivå. Majoriteten av FOI:s uppdrag är offentligt finansierade. Merparten av finansieringen kommer via uppdrag från Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) samt departement och myndigheter.

FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
Gullfossgatan 6
164 90 Kista
Sweden