Skip to main content

Bristande kännedom hos Försvarsmakten om risker av användning av sociala medier

Nyhet   •   Dec 19, 2013 11:36 CET

Försvarsmakten satsar mycket på att vara närvarande i sociala medier. För att undersöka hur Försvarsmakten använder sociala medier genomförde FOI en enkätundersökning. Resultatet visar ett utbrett användande av sociala medier men med bristande kännedom kring säkerhetsrisker och hur man som anställd ska agera i sociala medier.

Undersökningen bygger på 105 respondenters svar i en enkätundersökning som delades ut i totalt 400 exemplar till personal vid förbanden vid Försvarsmaktens anläggning vid Kvarn.  Inte helt oväntat är yngre respondenter mer vana användare av sociala medier än äldre anställda. Det vanligaste är ett så kallat passivt deltagande på olika sociala nätverk. Ofta förekommande aktiviteter är att läsa och ta del av diskussionsforum och titta på bilder och videor. Tre av fyra respondenter uppger att de har daglig tillgång till den publika webben och därtill är tillgången till sociala medier god via mobila enheter.
 
─ Att en tredjedel kommer åt sociala medier via mobila enheter är inte förvånande med tanke på hur det ser ut hos allmänheten i övrigt. Men det innebär samtidigt en ökad säkerhetsrisk. Mobiltelefoner avslöjar mer personlig data och position, det kan vara känsligt vid exempelvis missioner. Man kan också fråga sig om man har varit noggrann med att begränsa tillgången till webb och sociala medier via datorer men samtidigt inte tänkt på att begränsa den mobila användningen på samma sätt, säger rapportförfattaren Henrik Karlzén.

Majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att Försvarsmakten satsar på sociala medier av rekryteringsskäl men att det även är viktigt för verksamheten som sådan. Försvarsmakten har tagit fram riktlinjer för användandet av sociala medier. Det visar sig i undersökningen att nära hälften av respondenterna inte känner till dokumentet. Den andra hälften känner visserligen till det, men det är bara hälften som läst det.

─ Hur man bedömer risk med tanke på att känslig information lätt kan spridas via sociala medier varierar på ett tankeväckande sätt med kännedom om riktlinjedokumentet.  De som läst dokumentet var ungefär lika benägna att se allvarliga risker som de som inte alls kände till dokumentet. Däremot bedömer de respondenter som enbart känner till dokumentet, men som inte läst det, risken som lägre. Det här är något man skulle behöva undersöka mer, säger Henrik Karlzén.

Det råder en osäkerhet kring hur man ska förhålla sig till sin arbetsgivare Försvarsmakten i sociala medier. Rekommendationen är att man i tjänsten ska ange vem som är arbetsgivare när man deltar aktivt i diskussioner. Samtidigt är det enbart utsedda talespersoner som officiellt får företräda myndigheten. Det gör att många respondenter tolkar det som man inte behöver eller ens får ange sin arbetsgivare.
– Riktlinjedokumentet lämnar visst tolkningsutrymme i denna fråga, menar Henrik Karlzén.

─ Man kan säga att mer utbildningsinsatser sannolikt behövs framöver för att minska avvikelserna mellan riktlinjerna och användning. För att ytterligare öka kunskapen om användandet av sociala medier bör utförligare och geografiskt mer spridda undersökningar genomföras. Mer analys kan visa om det finns värde för Försvarsmakten att inkludera sociala medier mer i sin omvärldsbevakning bl.a. i syfte att ta reda på om känslig information sprids, säger Henrik Karlzén.