Karriärhinder för militära kvinnor

Militära kvinnor möter andra barriärer för sina karriärer än män. I en ny studie från FOI analyseras genderregimen och ges förslag till åtgärder för att Försvarsmakten bättre ska lyckas nå målen i sitt jämställdhetsarbete och möjliggöra en effektiv personalförsörjning.

Relaterat material

Rapporter

• Karriärhinder för unga militära kvinnor

– Försvarsmakten har på många sätt ett aktivt och professionellt arbete för jämställdhet, och förbättringar sker över tid, men likväl befinner man sig i en situation där kvinnors frivilliga inträde i organisationen under många år inte räckt. Att lyckas rekrytera unga kvinnor och utveckla dessa är nödvändigt för att uppnå en effektiv personalförsörjning, säger Karin Schröder, projektledare för studien vid FOI.

I rapporten studeras genderregimen ur fyra olika perspektiv; Fördelning av makt, arbete och resurser; Attityder, kultur, ideal och symboler; Relationer, interaktioner och nätverk; Personligt förhållningssätt och motivation, i syfte att förstå orsaker till och identifiera barriärer för unga militära kvinnor.

De mest framträdande faktorerna handlar till exempel om skenbart sakliga krav på befattningar, könsmärkning av tjänster samt en attityd som leder till att förutsättningarna för militära kvinnor att göra en högre karriär försämras relativt män.

Dataunderlaget visar också att det finns en utbredd problematik med kränkningar och trakasserier i organisationen. Som exempel visar avgångsenkäter att drygt 60 procent av de kvinnliga officersaspiranter och officerare som slutat upplevt kränkningar och nedlåtande kommentarer från befäl och 75 procent från kollegor.

Ute på förbanden, bland yngre officerare, soldater och sjömän finns en okunskap om brister i jämställdheten och en missuppfattning att organisationen är könsneutral, att lika förutsättningar gäller för alla.

–Trots det tydliga och synbara engagemanget hos högsta ledningen för ökad jämställdhet ifrågasätts jämställdhetsarbete och värdegrund av personalen, som upplever blandade budskap från chefer på förbanden, konstaterar Karin Schröder.

Studien pekar på att utbildningsinsatser behöver riktas till förbanden. Soldater, sjömän och officerare av lägre grad behöver proaktiv, verksamhetsnära, tydlig och konkret information från militär chef om i organisationen förväntade värderingar och lämplig behandling av kollegor.

Åtgärder för att reducera karriärhinder

Det är framför allt inom fyra områden som Försvarsmakten bör genomföra åtgärder för att reducera karriärhinder och bättre nå sina målsättningar för jämställdhet och personalförsörjning.

Ökad rekrytering av kvinnor

Det handlar om att hinder i form av osakliga fysiska krav på befattningar behöver åtgärdas. En aktuell och korrekt kravbild måste utformas utifrån en könsneutral plikt. Rekrytering av underrepresenterat kön ska kunna ske vid lika meriter, om kvantitativa mål för jämställdhet ska kunna uppnås. Högre krav bör ställas på Försvarsmaktens yrkesvägledare.

Likvärdiga karriärmöjligheter

Karriärvägarna i Försvarsmakten bör kartläggas och göras tydliga samt ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Möjligheter till horisontella rörelser bör övervägas och krav på befattningar utvärderas ur ett genderperspektiv.

Genuint förändringsarbete för ökad jämlikhet

Kommunikation av faktiska siffror och information ända ner till soldatnivå är nödvändigt för att spräcka myten att det är svaga individer som upplever eller uppfattar kränkningar och att ”här är vi könsneutrala”. Arbete för team-building och mot diskriminering och trakasserier ska vara proaktivt, regelbundet, anpassat till unga militärers dagliga verksamhet och kommuniceras på ett genuint och väl synligt sätt av militär chef. Organisationen bör även se över och förbättra organisationens hantering av trakasserier eller kränkningar samt genomföra förtroendeskapande åtgärder.

Hantera hälso- och säkerhetsrisker

Materiel för kvinnor behöver prioriteras baserat på faktisk problematik. Materielproblem kan ej tillåtas nedprioriteras och felaktigt avfärdas som gnäll eller utseendefrågor. Nödvändiga åtgärder måste genomföras snarast i syfte att förhindra att anställda och pliktade kvinnor utsätts för hälso- och säkerhetsrisker. Saknas kunskap om förekommande materielrelaterade hälso- och säkerhetsrisker för kvinnor bör en objektiv utredning omedelbart ske.