Kemiska stridsmedel i Östersjön kartlagda

Efter andra världskriget dumpades 11 000 ton tyska kemiska stridsmedel
i Östersjön. FOI har deltagit i ett arbete som kartlagt dumpningarna och dess
konsekvenser.

I vapnen, i första hand dumpade i Bornholmsdjupet och Gotlandsdjupet, fanns stridsmedel som senapsgas, tårgas och olika arsenikföreningar.
Med den tidens kunskap var dessa dumpningar det bästa sättet att ”förstöra vapen”,
och fram till för några år sedan var den enda belagda skadan att fiskare kunde få stelnad senapsgas i sina nät, ofarligt så länge klumparna inte bröts sönder.

Men det har gått rykten om sårig fisk och andra skador, vilket för ett tiotal år sedan fick EU och länderna runt Östersjön att starta forskningsprojekt som CHEMSEA för att kartlägga dumpningarna: var stridsmedlen finns, om de börjat läcka och om de ställt till skada.

Nu har CHEMSEA lämnat en slutrapport, som noterar att de dränkta stridsmedlen har viss påverkan på omgivningen.

– Vi kan se en reducering av antalet individer och arter av de spolmaskar som lever i områdena vid dumpningarna. Vi kan också se att musslor som sänkts ner i korgar nära vapnen blev känsligare för störningar. Men vi kan inte avgöra om detta orsakats av de kemiska stridsmedlen eller av andra
ämnen som kan ha funnits med i vapnen, säger Rune Berglind, miljötoxikolog vid FOI.

Projektet lyfter i slutrapporten fram ett antal viktiga punkter:

• Att det med hjälp olika former av ljudskanners går att lokalisera
var i Östersjön det finns dumpade vapen som kan innehålla kemiska stridsmedel, men
också att det är juridiskt otillåtligt enligt internationella avtal och att det
är svårt ur praktiskt synpunkt att bärga vapen.

• Att det finns ett antal tidigare okända dumpningsområden
utanför polska kusten.

• Att en guideline för fiskare och andra som jobbar till
sjöss har tagits fram. Den innehåller bland annat information om hur man bör gå
tillväga om man kommer i kontakt med stridsmedlen och kontaktuppgifter till
närbelägna larmcentraler/kontaktcenter.

• Att länderna runt Östersjön som deltagit i projektet har
bildat ett kunskapscenter som kan ge rådgivning till självkostnadspris.

För FOI, som i första hand bidragit med specialistkunskap om
stridmedlens toxikologi och kemi samt labbresurser, har detta varit ett
lärorikt projekt.

–  Tack vare arbetet har vi generellt blivit bättre
på att hantera och analysera föreningar i sediment, vilket är mycket svårare än
analys av jordprover eftersom de ämnen som ska mätas kan omvandlas och spädas
ut i vatten. Lika viktigt är det kunskapsutbyte vi får i det nätverk som
arbetat med dessa frågor, kunskaper som nu tas med i kunskapscentret, säger
Rune Berglind.