Nyhet -
Maktutövning utan krig
Trots att det inte är krig skadar stater andra länder. Resultaten kan bli förödande. På uppdrag av Energimyndigheten har FOI tagit fram ett underlag för krisberedskap för sådana hot. Innehållet går dock att tillämpa på många fler sektorer och samhällsfunktioner.
Relaterat material
Rapporter
Länkar
Det osäkra tillståndet mellan fred och krig brukar kallas för gråzon. Hoten orsakas av kombinerade fientliga aktiviteter, sådana som angriparen inte vill ska uppfattas som krigshandlingar.
– Det kan exempelvis vara politisk påverkan, manipulering av marknader, desinformation, informationspåverkan, stöd till ytterlighetsrörelser, maktdemonstrationer, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare, cyberangrepp och fysiska sabotage, säger Daniel Jonsson, forskningsledare på avdelningen för försvarsanalys i Kista.
Det sker dolda angrepp
I hans rapport Gråzonsproblematik och hybridkrigföring - påverkan på energiförsörjning återges ett mycket verklighetstroget scenario:
I Sverige, liksom i de nordisk-baltiska grannländerna, har under senare tid ett tämligen stort antal svårförklarliga olyckor inträffat. Detta bidrar till en ökad arbetsbelastning för polis, räddningstjänst och akutsjukvård. Därtill sker en rad dolda angrepp såsom mindre cyberangrepp och fysiska sabotage på samhällsfunktioner där man försöker dölja spåren och eller rikta misstankarna åt annat håll. Angreppen förefaller ske främst mot "lågt hängande frukter" såsom lokala försörjningssystem samt enstaka samhällsaktörer och företag, snarare än mot strategiska mål.
Händelserna och hoten trappas stegvis upp via politisk propaganda i både sociala och traditionella medier och undergräver förtroende för beslutsfattare. Övertygande beskrivs hur landet Sverige sakta men säkert tappar fotfästet och de som kan flyr ur landet på grund av osäkerhet, brist på mat och fungerade samhällssystem.
– Det övergripande syftet med rapporten är att öka medvetenheten om de hot som finns och hur de kan uppstå inom energisektorn, men självklart är begreppen och teorierna tillämpbara inom många sektorer, säger Daniel Jonsson.
Inte organiserad brottslighet
Han förklarar att det behövs ett samlat begrepp för att kunna se helheten.
– Det är givetvis stor skillnad på cyberangrepp och ”troll” i sociala medier, men risken finns att vi fokuserar för mycket på de enskilda händelserna utan att lyfta blicken. Därför är begreppet gråzon, eller hybridkrigsföring som det ibland kallas, relevant.
Det är även viktigt vad som innefattas i begreppet, till exempel att det är händelser orsakade av ett land eller stat, och inte exempelvis av organiserad brottslighet eller terrorgrupper - även om sådana kan agera som ombud.
– Gråzonsproblematiken är inget nytt påfund, men aktualitet har ökat genom utvecklingen inom IT-området. Men också för att dessa maktmedel har ökat i betydelse i ryskt strategiskt tänkande, säger Daniel Jonsson.
Det går inte att hänvisa till några konkreta händelser i det vetenskapliga underlaget till rapporten, men han berättar om händelser i nyhetsmedier som har typiska inslag av gråzon.
– Det finns operatörer vid energianläggningar i Ukraina som vittnar om att de har tappat kontrollen över systemen. Uppenbarligen har angriparen endast velat visa att de kan sabotera eller ta över anläggningen, utan att avslöja vem som står bakom, berättar Daniel Jonsson.
Ett syfte med att använda gråzonsstrategi i en konfliktsituation, istället för militärt våld, är just att vinna fördelar och uppnå politiska mål utan att mötas av eskalering och starka motåtgärder. Syftet kan också vara att testa, öva eller demonstrera vissa förmågor, eller att aktiviteterna utgör krigsförberedande åtgärder.
– Att möta gråzonshot handlar i första hand om att utveckla icke-militära motmedel. Ett sådant motmedel är att stärka förmågan att upprätthålla samhällets funktionalitet, vilket förstås även gäller energiförsörjningen.
Detta kräver bland annat både samordning inom sektorer - och sektorsövergripande samverkan - för att kunna lösa det civila försvarets uppgifter. För att denna samverkan ska kunna få effekt krävs i sin tur att sektorsansvaret tydliggörs, enligt Daniel Jonsson.
