Nyhet -
Ökat nordiskt försvarssamarbete
Det nordiska försvarssamarbetet fortsätter att utvecklas, med gemensamma övningar, informationsutbyte och gemensamt nyttjande av varandras resurser, konstaterar FOI i studien Nordiskt operativt försvarssamarbete.
Relaterat material
Rapporter
Den 13-14 november hålls ett försvarsministermöte inom ramen för Nordefco (Nordic Defence Cooperation) där en ny vision för det nordiska försvarssamarbetet ska antas. Nordefco startades 2009 – då i första hand för att spara pengar genom samarbete i en tid då de nordiska länderna främst ägnade sig åt krishantering utanför Europa. Men ett förändrat säkerhetsläge i Nordeuropa gör att samarbetet i dag är drivet av nationella försvarsbehov och betydligt mer omfattande.
Länderna har exempelvis förenklat procedurerna för att få tillträde till varandras luft- och havsterritorier, de erbjuder varandra landningsplatser på flygbaser och hamnar samt utbyter information för gemensamma lägesbilder. Ländernas flygvapen övar regelbundet tillsammans inom ramen för så kallad Cross Border Training.
– Just nu pågår även diskussioner om att dela rådata vad gäller läget i luften vilket skulle ge en mycket mer komplett lägesbild, till skillnad från dagens filtrerade informationsutbyte, berättar forskningsledaren Eva Hagström Frisell som genomfört studien tillsammans med FOI-kollegorna Johan Engvall och Madelene Lindström.
Sverige och Finland har mycket gemensamt som alliansfria länder belägna i Rysslands närhet. Det har lett fram till ett särskilt omfattande samarbete mellan dessa länder på alla nivåer – allt från täta kontakter på högsta nivå till nära samverkan mellan enskilda förband, för att utveckla olika förmågor och kunna agera gemensamt såväl i kris som i krig. Men det finns fortfarande saker att ta hänsyn till och hantera, som till exempel att försvarsmakterna har olika förmågor, ledningsförhållanden och utrustning.
– Övergripande är en viktig skillnad att Finland behöll sitt invasionsförsvar när Sverige i huvudsak ställde om försvaret till internationell krishantering. Samtidigt, på ett jordnära plan, kan sådant som språk och kultur vara en större utmaning, säger Eva Hagström Frisell.
Ökat samarbete med Norge och Danmark
Norge och Danmark har genom åren prioriterat Nato-samarbetet. Men det nya säkerhetsläget i Norden har ökat även deras intresse för samarbete. Sverige och Danmark skrev till exempel 2016 under ett nytt försvarsavtal, i första hand kring flygsamarbete, och där marint samarbete nu utreds. Det svensk-norska samarbetet har visserligen fått sig törnar i samband med avbrutna materielanskaffningsprojekt. Men på andra områden har samarbetet utvecklats väl, inte minst mellan ländernas flygvapen, som kan flyga över varandras territorier och utbyta lägesbilder.
– De bilaterala samarbetena med Norge och Danmark underlättas numera betydligt av att Sverige och Finland också samarbetar nära med Nato, säger Eva Hagström Frisell.
Det omfattande samarbetet mellan alliansfria Sverige och Finland och de två Natoländerna Danmark och Norge ska ge ett starkare försvar både nationellt och gemensamt, Men det har sina säkerhetspolitiska begränsningar och risker, noteras i studien.
– Samarbete kan öka risken för att bli indragen i konflikter. Till exempel om Sverige och Finland delar information med sina nordiska grannar och låter dem flyga över sina territorier vid en kris. Samtidigt är det osannolikt att ett enskilt land skulle kunna hålla sig utanför en konflikt i regionen, säger Eva Hagström Frisell.
Hon fortsätter:
– Sverige har vidare antagit en solidaritetsdeklaration om att hjälpa andra nordiska länder likväl som EU-länder om de skulle angripas. Den stora frågan nu är om det nordiska samarbetet ska utvecklas till fullo även för kris och krig då behoven av samordning torde vara minst lika stora som i fredstid.
