Skip to main content

Vilka försvarspolitiska prioriteringar kommer USA, Storbritannien och Frankrike att göra?

Nyhet   •   Aug 23, 2013 14:26 CEST

Vilka prioriteringar kommer USA, Storbritannien och Frankrike att göra i ljuset av minskande försvarsbudgetar, en osäker omvärld och tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan?

I den nya rapporten Getting it Right in Uncertain Times – The Defence Priorities of the United States, the United Kingdom and France (Att pricka rätt i en osäker tid – Försvarspolitiska prioriteringar i USA, Storbritannien och Frankrike) analyserar Eva Hagström Frisell och Kristina Zetterlund de tre ländernas inrikespolitiska förutsättningar, deras upplevda hotbilder och geografiska intressen samt doktriner och förmågor som prioriteras för att kunna möta morgondagens utmaningar. Rapporten är baserad på en omfattande litteraturgenomgång samt intervjuer med analytiker i London, Paris och Washington.

”Det är tydligt att det finns en allmän trötthet när det gäller långa, utdragna militära interventioner efter insatserna Irak och Afghanistan. Dessa operationer anses inte bara ha varit kostsamma utan också haft begränsad framgång”, säger Kristina Zetterlund. ”Den rådande uppfattningen är att framtida militära insatser behöver vara snabba och precisa.”

Av särskilt intresse är huruvida dessa tre länder är eniga eller skiljer sig åt i synen på försvarspolitiska prioriteringar. Kombinationen av krympande resurser och en vidgad hotbild gör att prioriteringar blir allt viktigare. Begränsade resurser kan motivera ett ökat samarbete mellan allierade för att uppnå synergier eller en slags arbetsfördelning.

”Medan man kan skönja en viss geografisk arbetsuppdelning mellan de olika länderna verkar de i stort sett ha ett likartat operationellt fokus”, noterar Eva Hagström Frisell, och tillägger: ”Det finns en risk att en gemensam uppfattning av morgondagens krig leder till att man satsar på samma nischade förmågor, t.ex. drönare, och inte är förberedd för det oväntade.”

Rapporten behandlar bl.a. de tre ländernas politiska ledarskap, försvarsbudgetar, geografiska intressen, förmågeinriktning – däribland användandet av drönare och bemötandet av ett växande cyberhot.