Ojämställdhet tills döden skiljer oss åt

Varannan kvinna blir fattigpensionär skriver Louise Lindfors, Birgitta Wistrand, Birgitta Piper och Sonja Schwarzenberger i debattartikel i Expressen.

Kvinnor studerar generellt sett längre än män. Kvinnor arbetar i större utsträckning i lågavlönade branscher. Som grupp arbetar de oftare deltid än män, stannar hemma från arbetet för att ta hand om barnen och har dessutom högre sjukskrivningstal. Därför blir konsekvensen på lång sikt för väldigt många kvinnor en pension de inte kan försörja sig på. Pensionsåldersutredningen visar att garantipensionen, som förr lite nedlåtande kallades för "fattigpensionen", kommer vara en realitet för hälften av de svenska kvinnor som går i pension i dag.
Hälften av alla svenska kvinnor kommer att få klara sig på mellan 4 000 och 8 000 kronor per månad efter skatt. En summa som för många knappt räcker till att betala hyran. Tidigare, med det förra ATP-systemet, beräknades pensionen på de femton bästa inkomståren. Även då var kvinnors pensioner i genomsnitt mycket lägre än männens. I det nya systemet, som redan är i bruk men som träder i kraft till fullo under de närmsta fem åren, beräknas pensionen på livstidsinkomsten, alltså summan av alla yrkesaktiva år. Teoretiskt sett är detta ett rättvist sätt att räkna, men i praktiken innebär det att både kön och livsval påverkar pensionen kraftigt. De här faktorerna permanentar den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män - tills döden skiljer oss åt.

Var tredje kvinna arbetar deltid, jämfört med var tionde man. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är cirka 3,6 miljoner kronor under en livstid. Kvinnor har mer utbildning och bättre studieresultat, men landar ändå i branscher och positioner där de tjänar mindre och har färre chanser till avancemang. Mammor tar ut 76 procent av föräldradagarna medan papporna tar ut 24 procent. Kvinnor utför i snitt sju veckor mer obetalt hemarbete än män per år. Kvinnor i alla åldrar blir sjukskriva i större utsträckning än jämnåriga män. Unga kvinnor måste tidigt bli uppmärksamma på vad som krävs för att komma upp i en rimlig pensionsgrundande inkomst - Lika lön för lika arbete. I genomsnitt tjänar kvinnor som jobbar heltid 14,1 procent mindre än män. Det betyder 4 400 kr mindre i plånboken per månad och att kvinnor jobbar gratis efter klockan 15.52 varje dag. 

Men, vi vill också påpeka att siffran 14,1 procent inte ger hela bilden. Till exempel syns inte att gapet ökar ju högre upp i lönenivån man befinner sig. Hos de högst betalda 10 procenten av Sveriges befolkning är löneskillnaden mellan män och kvinnor hela 55 procent. Dessutom baseras statistiken på ett antagande att alla arbetar heltid. Eftersom var tredje kvinna arbetar deltid, jämfört med var tionde man, är den faktiska löneskillnaden mellan män och kvinnor närmare 25 procent i praktiken. På flera kvinnodominerade arbetsplatser är ofrivillig deltid kutym och de otrygga anställningarna har ökat. Ett annat pedagogiskt problem, när man talar om lönestatistik, är att samhället tenderar att acceptera det som inom statistiken kallas för "förklarade löneskillnader". Det vill säga att arbeten inom olika branscher innebär olika lönenivåer. Man accepterar att vissa arbeten av tradition definieras som låglönejobb. Klyftan mellan löner inom industrin och vården är talade exempel. Varför ska det vara mindre värt att vårda än att bygga? Det är också hög tid att ta nästa steg på vägen mot ett rättvisare familjeliv. Inspektionen för socialförsäkringen gjorde förra året en genomgång av de olika reformer som införts för att öka ett mer rättvist uttag av föräldraförsäkringen. De kom fram till att den nyligen införda jämställdhetsbonusen än så länge inte lett till att pappor är mer hemma med sina barn. Det som gav effekt, var den första pappamånaden som drevs igenom 1995 och sedan utökades till två månader, vilket ledde till att män ökade sin del av ansvaret. Nu tar svenska pappor ut 24 procent av dagarna med barnen. 

Om det stod klart för en arbetsgivare att båda föräldrar förutsätts ta lika stort ansvar när ett barn kommer till världen skulle det bli lättare att hålla en rättvis linje gentemot kvinnor och män i den fasen av arbetslivet. Vi förordar alltså en delad, individuell försäkring där respektive förälder har rätt till hälften var! Verktyget "Bra pension!", på fredrikabremer.se, hjälper kvinnor i alla åldrar att ta makt över sin situation och göra de klokaste valen för sin framtid. Men, individens ansvar blir också samhällets ansvar. Vi ställer därför frågan: Vill vi ha det så här? Är det okej att du, din mamma, syster, partner eller kollega riskerar att inte kunna leva på pensionen?