Skip to main content

Elever och föräldrar har rätt att veta hur skolan fungerar

Pressmeddelande   •   Sep 16, 2010 16:15 CEST

PRESSMEDDELANDE  

I onsdagens Uppdrag granskning gjordes ett försök att sammanfatta 20 års skolpolitik och hur skolan i Sverige har utvecklats under dessa år.

- Det är bra att skoldebatten görs tillgänglig. Elever och föräldrar har rätt att veta hur skolan fungerar och vilken kvalitet den har, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.

Regeringens stora satsning på inspektion av landets skolor välkomnas av Friskolornas riksförbund och den oberoende rättningen av nationella prov som nu införts har efterfrågats länge av friskolor.

- Skolverket har flera gånger pekat på att för höga slutbetyg inte är ett friskolefenomen. Skillnader mellan resultat på nationella prov och slutbetyg förekommer i lika stor utsträckning på kommunala skolor. Men det är bra att det nu också säkerställs att provsvaren bedöms korrekt på alla skolor, säger Carl-Gustaf Stawström.

 Öppna kvalitetsredovisningar

För att skapa än mer insyn i landets skolor har Friskolornas riksförbund självt tagit initiativ och uppmanat riksdagspartierna att arbeta för att det skapas öppna kvalitetsredovisningar för landets skolor. Då blir det möjligt att jämföra vilka resultat skolorna uppnår – det är det inte idag. Idag får elever och föräldrar förlita sig på skolors marknadsföring och hörsägen.

- Skolor kommer förstås alltid att marknadsföra sig, men det är viktigt att tyngdpunkten ligger på relevant information. Marknadsföringen kritiseras ibland för att mer handla om kringerbjudanden än innehåll och resultat. Därför tas flera aspekter av skolors marknadsföring också upp i förbundets riktlinjer för etiska förhållningssätt, framhåller Carl-Gustaf Stawström.

Friskolorna är en möjlighet

Idag finns det både ett politiskt och vetenskapligt stöd för att fristående skolor är en positiv faktor för utvecklingen av svensk skola. Elever och föräldrar är mer nöjda med fristående skolor, friskolor uppnår bättre resultat, även med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer, och konkurrens från friskolor gör att kommunala skolor når bättre resultat.

Segregationen i skolan beror enligt forskning till stor del på boendesegregationen i samhället. Det fria skolvalet innebär en möjlighet att välja en annan skola än den som ligger närmast bostaden. Andelen elever i med utländsk bakgrund är cirka 20 procent i friskolor, det är något högre än i kommunala skolor. Med bättre insyn och kunskap om skolors kvalitet ges bättre förutsättningar för att alla kan välja en bra skola.

- Alla är överrens om att det går att förbättra svensk skola. I det arbetet är de svenska friskolorna en del av lösningen, inte en del av problemet, avslutar Carl-Gustaf Stawström.

 

Kontakt:

Carl-Gustaf Stawström
kanslichef
08-762 77 01

Magnus Johansson
informatör
08-762 78 04

Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Vi ansluter förskolor, grundskolor, gymnasier och kompletterande skolor. Förbundet har idag cirka 850 medlemmar. Till våra viktigaste uppgifter hör att bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för våra medlemmars verksamhet.