Skip to main content

Otydliga skolpengsregler leder till onödiga rättsprocesser

Pressmeddelande   •   Aug 22, 2012 11:59 CEST

Idag skriver Cecilia Nykvist och Gudrun Rendling, vd respektive förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, om bristen på transparens i skolpengsbesluten på dagenssamhalle.se.

Bestämmelserna för beräkning av skolpeng ändrades den 1 januari 2010 med målet att ge lika villkor för kommunala och fristående skolor. Nu när de nya reglerna funnits ett par år har vi erfarenhet av hur lagstiftningen tillämpas och vi ser några tydliga områden som vi måste arbeta vidare med. Det kanske mest framträdande problemet är just brist på transparens i kommuners skolpengsbeslut som leder till onödiga rättsprocesser.

Läs hela debattartikeln nedan.

Friskolornas riksförbund finns på plats på KOMMEK i Malmö idag och i morgon. Välkommen till oss i monter A11.

---

Transparensen i många skolpengsbeslut är alltför dålig, vilket leder till osäkerhet om lika villkor verkligen råder mellan kommunala och fristående förskolor och skolor. Följden blir en mängd onödiga och kostsamma rättsprocesser, som borde kunna undvikas med bättre direktiv till kommunerna.

Skolpengen ska beräknas så att fristående och kommunala skolor får lika villkor. Pengarna ska alltså följa eleven; det ska vara kostnadsneutralt om en elev väljer fristående eller kommunal förskola och skola. För att både den fristående verksamheten, och en domstol för det fall att beslutet överklagas, ska kunna avgöra om pengbeloppet är beräknat på lika villkor, krävs ett tydligt underlag som visar hur kommunen kommit fram till det beslutade beloppet. Just denna transparens var en av de viktigaste grunderna för de skolpengsregler som infördes den 1 januari 2010.

Men en genomgång gjord av SKL visar att mer än en femtedel av alla överklaganden av skolpengsbeslut – 175 fall på två år – sker på grund av otydliga underlag, eller på annat sätt oklara beslut. Friskolornas riksförbunds undersökning, från maj 2011, visar på samma tendens. Den tydlighet lagen skulle åstadkomma, just för att undvika dagens tolkningssvårigheter och därmed kostsamma och tidskrävande rättsprocesser, har alltså inte uppnåtts.

Nuvarande lagstiftning kräver bara att kommunen redovisar vilka poster som man har räknat med i skolpengsbeloppet, men inte vilka kostnader som har dragits bort, till exempel för administration.  Andra utgifter, exempelvis för bibliotek eller idrottsanläggningar, kan redovisas i andra nämnders budgetar och på så sätt hamna utanför skolbudgeten. Kommunerna försöker i de allra flesta fall att göra rätt och följa de direktiv som finns, men det finns också exempel på kreativa metoder att flytta kostnader, i syfte att kunna sänka skolpengen.

Men det är alltså inte alls säkert att ett överklagande beror på att kommunen räknat fel eller avsiktligt undandragit kostnader – det går bara inte att säkert veta att skolpengen är beräknad på lika villkor, om det inte finns en möjlighet till jämförbarhet i underlaget. I frustration över att inte kunna få en ordentlig redovisning av beräkningen, har flera friskolor begärt ut ett stort antal dokument för att själva kunna se hur pengen räknats ut. Detta har lett till ett stort merarbete för både de fristående skolorna och för kommunerna, som tvingas lägga ned tid på att ta fram och gå igenom handlingarna.

En ytterligare svårighet är att de flesta domstolar tyvärr tycks ha fastnat för formuleringen i förarbetena att ett ”minimikrav” är att moms- administrations- samt lokalkostnader ska redovisas. Just dessa kostnader är bland de minst relevanta i sammanhanget, eftersom både moms och administration ersätts enligt en schablon, och lokalkostnader ska beräknas utifrån kommunens genomsnittskostnad.

Vi vill att reglerna förändras, så att det tas fram en modell som underlättar arbetet för både kommunerna och de fristående verksamheterna. Modellen skulle på ett enkelt sätt visa hur beräkningen av skolpengen gått till och förbättra jämförbarheten mellan kostnaderna i den kommunala verksamheten och den peng den fristående förskolan eller skolan får.

Det skulle innebära att både kommunerna och friskolorna slipper det merarbete, och därmed också kostnader de onödiga rättsprocesserna innebär. Pengar som i stället skulle kunna gå direkt till skolverksamheten. Då först skulle också lagens intention om tydlighet och lika villkor uppfyllas.

Cecilia Nykvist

VD, Friskolornas riksförbund

 

Gudrun Rendling

Förbundsjurist, Friskolornas riksförbund

 

Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Vi ansluter förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Förbundet har idag cirka 1000 medlemmar. Till våra viktigaste uppgifter hör att bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för våra medlemmars verksamhet.