Svenskt kålrotspris till finsk forskare

Kålrotsakademiens Stora pris tilldelas forskaren Hannu Ahokas för sin epokgörande forskning om kålrotens uppkomst och kulturhistoria.
(Finsk version i slutet av denna nyhet).

Kålrotsakademien, som verkar för att främja den svenska matens kulturarv, väljer varje åren person eller organisation som på ett särskilt förtjänstfullt sätt arbetat i linje med akademiens strävanden.
För 2016 var temat ”Kålrot” och årets pristagare, fil.dr Hannu Ahokas är en mycket värdig mottagare då han enligt Kålrotsakademien utmärkt sig ”för sin epokgörande och multidisciplinära forskning om kålrotens uppkomst och kulturhistoria”.

Pristagaren bidrar till renässans för bortglömda men viktiga växter
Forskaren Hannu Ahokas har gjort omfattande studier av kålrotens botanik, namngivning och odlingshistoria och spårat kålroten från det att den någon gång på 1600-talet uppstod i en kåltäppa i Finland eller Baltikum till att den mycket framgångsrikt spritt sig över världen till bland annat Schweiz, Skottland, England, Frankrike och USA.

Ahokas, som arbetat på det finska naturresursinstitutet MTT, numera LUKE, i Jokioinen är upphovsman till en lång rad publikationer om kulturväxter och kulturhistoria. Vid sidan om kålrötter har han också lagt mycket energi på att lyfta fram gamla nordiska kulturväxter som kommit i skymundan i det storskaliga jordbruket som rovor, nakenkorn och svedjeråg.
Fler av dessa växter har nu helt i linje med Kålrotsakademiens ambitioner fått en renässans i den nya vågen av intresse för livsmedelskvalitet, hållbara odlingssystem och matens kulturhistoria.

Hedersomnämnanden
Kålrotsakademien delar även ut ett antal hedersomnämnanden till personer som gjort viktiga insatser på området. Dessa diplom tilldelas:

Lena Nygårds, för ovärderliga insatser att konsekvent och metodiskt dokumentera och återberätta odlingens ”tysta” historia, och om människorna bakom kulturväxterna.

Agneta Magnusson, för sitt arbete att sätta Leksands kulturväxters historia på kartan, tillika kålroten ’Bjursås’ beskyddare.

Peter Erlandsson, för mångårigt arbete i föreningen Sesams skrå för rovor och kålrötter och sina insatser för att rädda lokalsorter av kålrot till eftervärlden.

Marie Astorsson, som förvaltare av kålroten 'Klint Karin' och värdefulla leveranser till gastronomiska smakprovningar.

------------------------------------

Kålrotsakademiens arbete
Kålrotsakademien verkar för att främja den svenska matens kulturarv. Akademien består av 9 kvinnor och 9 män och samlar såväl praktiker som teoretiker med engagemang för frågorna och med bred geografisk täckning över hela Sverige. Akademien bildades 2015 och utdelningen av 2016 års Stora pris utgör starten för priset som framöver kommer att utdelas årligen.

Sedan starten 2015 har akademien anordnat provningar och experiment med kålrot som fått stort genomslag. Vid det första mötet med kockar och sensoriker provades hela 29 sorters svensk kålrot – förmodligen ett rekord. I den andra provningen lanserades sensoriktabeller och styckschema för kålrot samt världens första kålrotsbrännvin.

Läs mer:

Kålrotsexperiment på Mathias Dahlgrens Matbordet

Film om Kålrotsexperiment

Den första unika provsmakningen av 29 sorters svensk kålrot

------------------------------------

FINSK VERSION

RU0TSALAINENLANTTUPALKINTOSUOMALAISELLE TUTKIJALLE

Lanttuakatemian SuuriPalkinto myönnetään tutkija Hannu Ahokkaalle hänen käänteentekevästä tutkimuksesta lantun syntymisestä ja kulttuurihistoriasta.

”Kålrotsakademin” (Lanttuakatemia) joka edistää ruotsalaisen ruuan kulttuuriperinnettä , valitsee joka vuosi henkilön tai järjestön joka ansiokkaasti on työskennellyt akatemian linjojen mukaisesti.

Vuoden 2016 teema oli ”lanttu” ja vuoden palkintosaaja fil.tr. Hannu Ahokas on erittäin arvokas vastaanottaja, sillä hän on Lanttuakademian mukaisesti kunnostautunut ”käänteentekevästä ja ainutlaatuisesta tutkimuksestalantun syntymisestä ja kulttuurihistoriasta”.

Tutkija Hannu Ahokas on suorittanut huomattavaa kasvitieteelistätutkimusta lantun perinteestä ja viljelyhistoriasta. Hän on seuranutlanttua siitä lähtien kun se 1600-luvulla sai alkunsa suomalaisessa tai balttilaisessa pikkupuutarhassa ja sen jälkeen levinnyt yli maailman, m.m. Sveitsiin, Skottlanttiin, Englantiin, Ranskaan ja Yhdysvaltoihiin.

Ahokas, joka on työskennellyt suomalaisessa luonnontutkimuslaitoksessa Jokioisessa, on paitsi lanttua esittänyt huomattavia saavutuksia muistakinvanhoista pohjoismaalaisista viljelykuvioista. Monet niistä on saanut uutta ajankohtaisuuttatämän päivän kiinnostuksestakestävään viljelysysteemiin.

Lanttuakatemian kunniatodistuksia on jaettu seuraaville henkilöille:

Lena Nygård

Agneta Magnusson

Peter Erlandsson

Marie Astorsson

Lanttuakatemian päämääränäon edistää ruotsalaisen ruuan kulttuuriperintöä(perinnettä). Akatemia perustettiinvuonna 2015 ja Suuri Palkintojaetaan tästä lähtien vuosittain. Akatemiaan kuuluu 9 nais- ja 9 mieshenkilöä jotka ovat valittu koko Ruotsista.

Alusta lähtien on Akatemia järjestänyt erilaisia kokeilujajotka ovat saaneet suurta huomiota. Kokit ovat kokeilleet 29 eri lanttulaatua, joka todennäköisesti on ennätys. Toisessa kokeilussa esitettiin m.m. lantun paloittelua sekä maailman ensimmäinen lanttuviina.