Boksläpp: vad säger våra gator och torg om Göteborg?

Namn på gator, torg och byggnader hjälper oss när vi ska orientera oss i vår stad. De bidrar till stadens identitet och sätter de rumsliga ramarna för historien om Göteborg. Ofta berättar de något om den plats vi befinner oss på. Om dess historia och geografi eller om personer som på olika sätt har varit betydelsefulla. I år fyller Göteborgs stads namnberedning 100 år och firar med en jubileumsskrift om sitt arbete.

– Gatunamnen säger mycket om vår historia. Kungsportsplatsen berättar om att vi var en befäst stad med en vallgrav, mur och inpasseringskontroll, Järntorget berättar om järnhantering, Bangatan berättar om att detta var en plats för reptillverkning - och så vidare, säger Lars O. Carlsson, namnberedningens ordförande och författare till boken ”Göteborgs Stads namnberedning 1919-2019”.

Boken lyfter fram namnberedningens arbete som bedrivits av engagerade personer under 100 år. Här återges också exempel på historien bakom namn på tio centrala gator samt tio centrala platser och torg, kompletterademed historiska fotografier ur Göteborgs Stadsmuseums fotoarkiv.

En växande stad behöver nya namn
Namnberedningen ansvarar inte bara för att lägga fram namnförslag på gator. Den säkerställer också att det inte blir dubbleringar, likalydande namn eller namn som kan vara svåra att uppfatta. Något som är viktigt i den expansiva fas som Göteborg befinner sig i. Fram till 2035 beräknas staden växa med 150 000 nya göteborgare. Det innebär många nya gator, platser och byggnader som ska namnges.

– I vårt arbete följer vi utvecklingen av Göteborg. Där områden exploateras eller nya vägar dras fram, ja, där behövs det lämpliga gatunamn. I en evigt växande stad behövs det ständigt nya namn, men om vi ser till nya centrala områden så är exempelvis Frihamnen, Masthuggskajen och Gullbergsvass säkerligen aktuella för lite nya gator och torg, säger Lars O Carlsson.

Fler namngivna kvinnor i framtiden
Gatunamnen har liksom staden ändrat karaktär genom historien. Minst hälften av alla gatunamn som namnges efter personer ska numera vara kvinnor.

– Det fanns tider då man kanske var mer nationalromantiska med de stora svenska namnen, typ Sten Sturegatan, Engelbrektsgatan till exempel. Numera vill vi hellre ha en lokal anknytning när vi namnger efter personer. Vi har nu exempelvis kvinnliga pionjärer inom arkitektur vid Kviberg och kommer att få kvinnliga konstnärer i Björlanda – i båda fallen med koppling till Göteborg, säger Lars O. Carlsson.

Boken ”Göteborgs Stads namnberedning 1919-2019” finns till försäljning i Stadsmuseets museibutik från och med vecka 51. Läs mer om Göteborgs stads namnberedning på webben.

FÖR INTERVJUER OCH RECENSIONSEXEMPLAR KONTAKTA:

Lars O Carlsson
Tele: 0706-52 21 36
E-post: tankeochtext@gmail.com

Sanja Peter
Tele: 031-368 36 12
E-post: sanja.peter@kultur.goteborg.se

Fakta: Namnberedningens jubileumsskrift

• “Göteborgs Stads namnberedning 1919-2019” är skriven av namnberedningens ordförande Lars O. Carlsson, under projektledning av Sanja Peter, som är namnberedningens handläggare och tillika bebyggelseantikvarie vid Göteborgs stadsmuseum.
• Lars O. Carlsson är författare och skribent, samt ledamot i namnberedningens sedan 1995. Han medverkar återkommande på Göteborgs-Postens Göteborgianasidor. 
• Boken finns till försäljning i museibutiken på Göteborgs stadsmuseum från och med v. 51.

Tre saker du inte visste om Göteborgs gatunamn

• En person skall ha varit död i fem år för att hens namn skall bli aktuellt för en gatuskylt.
• Minst hälften av alla nya gatunamn namngivna efter personer skall vara efter kvinnor
• Varje ord stavas med stor bokstav, exempelvis Lilla Torget