Skip to main content

Halvvägs till halveringen!

Blogginlägg   •   Nov 29, 2011 13:51 CET

Den 14:e september skrev jag ett blogginlägg om en möjlig halvering av elpriserna på 6 månader. Det tog bara drygt 2 månader att komma nästan halvvägs till halveringen. Jag vidhåller att andra halvan av halveringen bara är ett av flera möjliga scenarier, men med nästan 4 månader kvar så känns den där halveringen nästan ännu mer trolig idag än vad den gjorde för drygt 2 månader sedan. Låt oss ta en snabb genomgång av argumenten för den möjliga halveringen och vad som hänt sedan den 14:e september.

1. Den hydrologiska balansen är den bästa vi har haft på över 3 år. Ingen större förändring mot läget den 14:e september. Efter en torr period i början av november och en blöt period i slutet av november så pekar prognoserna fortfarande på ett överskott i storleksordningen 5-10 TWh. Detta gör fortfarande att marginalkostnaden för att producera kolkraft (den s.k. kolkraftmarginalen) sätter ett slags tak för hur högt elpriset kan bli under den kommande vintern (till skillnad för vid dålig hydrologi där kolkraftmarginalen sätter ett slags golv för hur lågt elpriset kan bli).

2. 2011 är på god väg att bli en återupprepning av 2008. Detta har länge varit vårt huvudscenario då finanskrisen 2008 aldrig löstes utan problemen bara sköts på framtiden. Sedan i somras har nu finanskrisen del 2 (den s.k. skuldkrisen) successivt ökat i omfattning. Läget har försämrats kraftigt sedan den 14:e september och detta är huvudanledningen till att kolkraftmarginalen fallit med drygt 6 EUR/MWh.

Förra veckan gick vi in i en ny fas där skuldkrisen spred sig via stigande statsobligationsräntor (dvs. respektive nations kostnad för att låna till statsskulden) från Europas perifera nationer som Grekland, Irland, Portugal, Italien och Spanien till länder som anses tillhöra Eurons kärna som Belgien, Österrike, Nederländerna och Tyskland.

Det ser dessutom ut som att EFSF (dvs. den finansiella stabiliseringsfaciliteten som finansieras genom garantier från euroområdets länder och skall låna ut pengar till problemtyngda nationer) kan få problem att behålla sin AAA-status (högsta kreditvärdighet) då obligationerna redan idag handlas 0,2 procentenheter över tyska statsobligationer och Frankrikes kreditbetyg hänger löst. EFSF, i sin konstruktion, liknar ju subprimelånen i mångt och mycket. Länder med dålig kreditrating (då bostadslån) får hjälp via en konstruerad facilitet (nu EFSF, då subprime) och får på så sätt billigare lån än vad de annars hade fått. Det är märkligt att Europas politiker nu är på väg in i samma fälla som knäckte den amerikanska bostadsmarknaden för bara drygt 3 år sedan. Liksom då kan detta bara sluta på ett sätt, i en förödande krasch.

3. Ny produktionskapacitet och fler kablar. Detta är ju en punkt som är av mer långsiktig karaktär och hinner därför inte förändra sig på ett par månader.

Jag skulle även vilja fördjupa mig lite i efterfrågekurvan som jag nämnde i en bisats förra gången. Effekten av finanskrisen 2008 var ju inte bara en fallande kolkraftmarginal som påverkade elpriserna nedåt, utan även en fallande förbrukning i industrin. Den svenska industriförbrukningen föll med nästan 10 TWh efter finanskrisen och är fortfarande ungefär 5 TWh lägre än vad den var 2008.

Då vi nu utgår från lägre nivåer så kanske det inte är rimligt att anta att skuldkrisen skall sänka förbrukningen med 10 TWh, men för mig är nog ändå ett huvudscenario att vi landar på en nivå som är lägre än efter finanskrisen. Detta gör att jag misstänker att de tillväxtsiffror som ofta används när analyshusen räknar sig fram till ett utbudsöverskott i Norden 2020 på 40-50 TWh är överdrivna och att överskottet i själva verket riskerar att bli ännu större än så.

Vad har då hänt med faktorerna som är viktiga att hålla koll på för att förutsäga ett annat scenario än detta?

En tredje vargavinter på raken. Allt kan fortfarande hända, men inledningen av vintern har onekligen varit den rakt motsatta istället. Weather Services International (WSI) som använder den nordatlantiska oscillationen (NAO, ett fenomen som beror på små fluktuationer i tryckskillnaden mellan det halvpermanenta Islandslågtrycket och det halvpermanenta Azoriska högtrycket) för att göra långtidsprognoser, hävdar att detta skall bli den mildaste vintern sedan 2007/2008.

WSI var duktiga på att identifiera negativa värden i NAO-indexet vilket gav upphov till extremt låga temperaturer under de senaste två vintrarna, men NAO-indexet är svårt att prognostisera vilket gör att man bör ta alla sådana här prognoser med en nypa salt. Huruvida vi får en tredje vargavinter på raken återstår därför att se.

En usel kärnkraftstillgänglighet. Läget är långt ifrån bra, men med en tillgänglighet på närmare 70 % och en prognos på 90-100% från andra halvan av december gör att läget åtminstone är bättre än på länge. De senaste 3-4 åren har dock visat oss att under det nuvarande moderniserings- och effektiviseringsarbetet som pågår i de svenska kärnkraftverken så kan vad som helst hända, och detta är i allra högsta grad fortfarande en faktor som kan leda till ett annat prisscenario.

Fördröjd skuldkris. Det är mycket snack om att ECB borde gå in som ”lender of last resort” (LOLR) och i praktiken garantera lånen till problemtyngda nationer. Detta skulle dock kräva att man får möjlighet att trycka pengar (QE) vilket man inte har idag via det regelverk som finns.

Framförallt Tyskland är dock, via sin historik med hyperinflation under Weimarrepubliken när man tryckte pengar för att finansiera skadestånden från första världskriget, kraftigt emot detta. Skulle Tyskland trots allt släppa detta, och tillåta ECB att göra QE så skulle detta kunna leda till ett annat scenario och skjuta de riktigt låga elpriserna på framtiden.

Jag kommer att följa upp vägen mot en eventuell halvering av elpriserna och återkomma med ett nytt blogginlägg i frågan senast den 14 mars. Har scenariot slagit in? Kommer det att ta längre tid än 6 månader? Har någon av faktorerna ovan lett till ett annat prisscenario? Nivåerna att bevaka på det närmaste årskontraktet är de 52 EUR/MWh som vi utgick från innan sommaren, de 41 EUR/MWh som vi har just nu (nästan halvvägs till halvering) och de 27 EUR/MWh som marknaden bottnade på efter finanskrisen 2008 (nästan halvering).

//Jens

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera