Granskningen av Göteborgs Stads arbete med att säkerställa tillgången till bostäder med särskild service är avslutad

Stadsrevisionen har granskat om nämnder och styrelser bedriver ett ändamålsenligt arbete med att säkerställa tillgången till bostäder med särskild service. Granskningen visar att det finns brister och bedömningen är att granskade nämnders och styrelsers styrning och uppföljning av arbetet inte är ändamålsenlig. Revisorerna menar att det finns ett tydligt behov av en mer sammanhållen styrning och uppföljning, på kommunstyrelsenivå, av stadens arbete.

Granskningen omfattar byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden inklusive dotterbolaget Framtiden Byggutveckling AB, kommunstyrelsen, lokalnämnden och stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda.

Bakgrund

Ett av målen med verksamheter enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Det innebär bland annat att ha möjlighet att bo som andra. Lagen är en så kallad rättighetslag och kommunen är skyldig att uppfylla de rättigheter som människor som omfattas av lagen har. En bostad med särskild service kan vara utformad på olika sätt, men med det gemensamma att fast bemanning och omvårdnad ingår.

Flera nämnder och styrelser i Göteborgs Stad har delansvar i arbetet för att ordna fram bostäder med särskild service. Utöver att arbetet ska genomföras av flera olika aktörer behöver det även ske utifrån olika tidsperspektiv. Att säkerställa marktillgång behöver exempelvis göras med mycket god framförhållning eftersom planeringen i det kortare perspektivet normalt förutsätter att det redan har reserverats lämplig mark för detta. Det är komplexa omständigheter som ställer krav på en sammanhållen och kommunövergripande styrning och uppföljning.

Iakttagelser och bedömningar

Sedan många år tillbaka råder det brist på bostäder med särskild service inom Göteborgs Stad. Kommunfullmäktige har under flera år haft som mål att bygga ikapp behovet av boenden. Granskningen visar dock att detta inte har uppnåtts. Tillgången till bostäder med särskild service är inte i balans med behovet, och antalet nya bostäder per år är för lågt.

Granskningen visar vidare att det saknas en sammanhållen styrning och uppföljning av nämndernas och styrelsernas arbete ur ett kommunövergripande perspektiv. Stadsrevisionen menar att frånvaron av en sammanhållen styrning och uppföljning skapar otydligheter, vilket i sin tur riskerar att bidra till en ineffektiv lokalförsörjningsprocess. Nedan följer några exempel på detta:

Granskningen visar bland annat att stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda har tagit ett större ansvar för att styra och följa upp än vad de formellt har. Nämnden sätter till exempel mål och aktiviteter, i samverkan med övriga berörda fack- och stadsdelsnämnder, som avser hela lokalförsörjningsprocessen,

Ett annat exempel är byggnadsnämnden som genom Färdplan för kommunal service beslutat om och redovisat behov som baseras på nyckeltal och behovsbedömning i tidiga skeden, vilket formellt är kommunstyrelsens ansvar.

Ett tredje exempel är att det inom stadens nämnder närmast råder en trängsel av dokument utifrån planeringsperspektivet. Flertalet av dessa dokument överlappar och/eller angränsar dessutom till varandra. Samtidigt har styrningen och uppföljningen av genomförandefasen, och de utmaningar som finns inom denna, kommit i skymundan.

Granskningen visar vidare att det i nämndernas uppföljningsrapportering till kommunstyrelsen framkommer att det är oklart hur prioriteringar ur ett hela staden-perspektiv ska ske när genomförandekapaciteten är begränsad. Detta kan leda till att stadens resurser inte används effektivt och i förlängningen ser revisorerna en uppenbar risk för suboptimeringar.

Stadsrevisionens sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen behöver utveckla sin styrning och uppföljning av arbetet. Revisorerna noterar samtidigt att det pågår ett arbete med att utveckla den strategiska styrningen av stadens lokalförsörjning.