Hemlösheten fortsätter minska i Göteborg

Hemlösheten i Göteborg minskar. Nytt projekt ska göra staden mera tillgänglig. Billdals 100-åriga stall ska renoveras. Det var några av frågorna som behandlades vid fastighetsnämndens möte måndagen 18 maj.

Färre hemlösa i Göteborg

Göteborgs stads årliga kartläggning av antalet hemlösa visar på en minskning med 26 procent jämfört med föregående år, från 5016 till 3 733 personer. Det är andra året i rad som antalet personer minskar i Göteborg.

Sammanlagt registrerades 2642 hushåll som hemlösa under mätveckan (30 mars – 5 april 2020), vilket innefattar 2875 vuxna och 858 barn. Jämfört med 2019 års kartläggning har antalet hushåll minskat med 426 hushåll eller 14 procent.

Kartläggningen visar att det är främst bland hushåll utan sociala problem (strukturellt hemlösa) som minskningen skett. Största minskningen i gruppen strukturellt hemlösa har skett för personer födda utanför Europa och merparten är föräldrar med barn. Antalet barnfamiljer i hemlöshet har minskat från 641 till 393. För barnfamiljer i akut hemlöshet noteras en nedgång med cirka 150 familjer, till cirka 100 barnfamiljer med cirka 220 barn.

Syftet med kartläggningen är att få en indikation på hur många hemlösa personer det finns i Göteborg och hur hemlösheten utvecklas över tid samt att kunna analysera vilken effekt olika insatser har för hemlösa personer.

-Det är andra året i rad som vi noterar en minskning av antalet hemlösa, vilket givetvis är positivt. Särskilt glädjande är minskningen av antalet barn som befinner sig i akut hemlöshet, säger Erik Gedeck chef på Boendeavdelningen, fastighetskontoret.

Några faktorer som påverkat utvecklingen av antalet hemlösa i Göteborg under 2019: 

Fler hushåll har lämnat hemlösheten genom tilldelning av lägenheter

De senaste årens ökning av antalet förmedlade lägenheter till hemlösa bedöms ha bidragit till en minskning av antalet hemlösa. Fler lägenheter har under de senaste åren förmedlats till personer med missbruk eller psykisk ohälsa inom modellen Bostad först och för barnfamiljer som är bostadslösa, vilket har möjliggjort att cirka 1500 barn har fått en fast bostad. 

Ny rutin för nödbistånd till boende

Rutinen infördes 1 maj 2019. Istället för placering i en köpt boendelösning utbetalas pengar till hushållen som själva får ordna tak över huvudet. Om en barnfamilj inte bedöms kunna ordna tak över huvudet på egen hand med utbetalda pengar placeras familjen i tillfälligt boende. I rutinen ingår alltid erbjudande om boendecoachning, det vill säga praktiskt stöd i att söka bostad. Rutinen bedöms ha bidragit till att fler hushåll gått vidare till eget boende och är på så sätt en delförklaring till den minskade hemlösheten.

Minskat mottagande av nyanlända

Staden har tagit emot färre nyanlända under 2019, från cirka 2400 nyanlända 2018 till cirka 1400

nyanlända 2019, en minskning med drygt 40 procent. Mottagandet är även lägre hittills i år.

Nyanlända har generellt sämre förankring och mer begrän­sade ekonomiska resurser vilket påverkar

möjligheterna att ordna boende. 

Ökat bostadsbygande

Under 2019 färdigställdes cirka 4 400 nya bostäder, vilket är det högsta antalet sedan miljon-programmet på 1970-talet. Detta bidrar till ett utökat utbud av bostäder, vilket medför en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och att fler hushåll ges större möjlighet att ordna bostad på egen hand. 

Göteborgs Stads kartläggning utgår ifrån Socialstyrelsens definition av hemlöshet som beskriver fyra hemlöshetssituationer som personer kan befinna sig i under en kortare eller längre tid. 

Här ingår personer som bor i akuta boendelösningar eller utomhus/offentliga utrymmen, personer som saknar boende efter institutions­vistelse, personer som bor i långsiktiga boendelösningar och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller andra privatpersoner. Definitionen är alltså bred, från per­soner som bor utomhus till hushåll som bor i långsiktiga boendelösningar som exempelvis vanliga lägenheter med kom­munala kontrakt som kan övertas av hushållet.

För mer information:

Erik Gedeck

Chef Boendeavdelningen

Fastighetskontoret,

031-368 10 18 

erik.gedeck@fastighet.goteborg.se

Mikael Chrona 

Utvecklingsledare Boendeavdelningen

mikael.chrona@fastighet.goteborg.se

031-368 10 44

Här finns rapporten

Projekt ska göra staden mer tillgänglig

”Staden ska funka för alla – Hur kan aktörer ha nytta av universell utformning i stadsutvecklingsprocessen?”. Det är namnet på ett projekt där Göteborgs stad samverkar med Certec vid Lunds universitet. Projektet presenterades vid fastighetsnämndens möte 18 maj.

Tanken med projektet, som finansieras genom Vinnova, är att det ska bidra till att staden byggs rätt från början och att det ska vara möjligt för alla att bo, leva och verka i staden. På sikt ska det även kunna medverka till att minska stadens kostnader för efterkonstruerade lösningar. Det kan gälla anpassningar och ombyggnationer som görs för att det brister i tillgänglighet eller åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta hinder där utformningen orsakar bristande tillgänglighet.

Dessvärre finns det brister även när ny stadsutveckling sker och nya bostäder byggs. Tillgänglighetskraven följs inte konsekvent och det kan i flera fall bero på okunskap någonstans i planeringskedjan. Därför kommer några utvalda stadsutvecklingsprojekt att analyseras utifrån både universell utformning och tillgänglighetskrav. Universell utformning innebär att staden ska byggas och kunna användas av så många som möjligt utan speciallösningar och efterkonstruktioner.

Bland projekten som kommer att analyseras finns:

• Vivaprojektet på Dr Allards gata, Guldheden
• Landamäreskolan, Biskopsgården
• Kvillebäcken
• Stenpiren
• Angereds Arena

Det kommer att ordnas workshops där nyckelpersoner från stadens organisationer, privata företag verksamma inom stadsutveckling, och funktionsrättsrörelsen kommer att mötas för att ta upp frågor som gäller exploateringens olika faser, byggfasen, bygglovsfasen, detaljplanefasen och fas för tidiga skeden.

Projektet kommer att därmed att vandra baklänges genom stadsutvecklingsprocessen för att kunna sätta fingret på när det är ”för sent att göra något åt” i respektive fas. Med den metoden fastställs i vilken fas en åtgärd måste göras för att åstadkomma önskvärda lösningar. Universell utformning är en hjälp för att bland annat analysera avvägningar, prioriteringar och vägval i utformningen för att göra den nyskapade platsen så användarvänlig som möjligt redan från början.

På så vis utvecklas ny värdefull kunskap om hur kostsamma funktionshinder kan undvikas i byggprojekt. De som arbetar i stadsutvecklingsprocessen kan påverka ”vad som lämnas vidare” till kollegorna i nästkommande fas. Projektet kan därmed resultera i en guide för full tillgänglighet i stadutvecklingsprocessen.

För mer information:

Marie Persson, enhetschef Fastighetskontoret tel. 031-3681124

e-post: marie.persson@fastighet.goteborg.se

Fotnot: Certec är en del av Institutionen för designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola och bedriver forskning och utbildning inom rehabiliteringsteknik och design. Vinnova är en statlig myndighet under näringsdepartementet och har uppdraget att stärka Sveriges innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt.

Billdals 100-åriga stall ska renoveras

Billdals ridklubbs sekelgamla stall är i stort behov av renovering. Det ägs av Göteborgs stad och upprustningen, inklusive en evakueringsbyggnad, beräknas kosta cirka 15 miljoner kronor. Fastighetsnämnden beslutade vid sitt möte 18 maj att ge klartecken till renoveringen.

Billdals ridklubb har sedan 1993 arrenderat det stora stallet tillsammans med 30 hektar mark och några andra byggnader. Byggnaderna ingår i bevarandeprogrammet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg.

Stallet, med en drygt 100-årig historia, är en stor friliggande byggnad med fyra våningar. Dess västra del är byggd med källare och det är där som problem med stabiliteten har uppstått. För tre år sedan gjordes förstärkningsarbeten men sprickor och sättningsskador har tilltagit och flera hål har uppstått i stallets bottenvåning.

Konsultfirman som utredde skadorna avrådde från vistelse i utrymmena och ridklubben evakuerade då de fem hästboxar som fanns i den mest skadade delen av byggnaden.

I den del av stallet som måste rustas upp finns 16 hästar, en verkstad, omklädningsrum och förråd fördelade på de fyra våningsplanen. För att ridklubben ska kunna fortsätta med sin verksamhet i normal omfattning måste byggnaden utrymmas och ersättas av en tillfällig byggnad.

Fastighetskontoret har reserverat erforderliga medel i sin investeringsbudget för 2021. Som fastighetsägare är staden vid jordbruksarrende enligt lag skyldig att rusta upp byggnader om dessa är utslitna.

Billdals ridklubb har cirka 900 medlemmar och är därmed en av Sveriges största ridklubbar. Mer än hälften av medlemmarna är barn och drygt 90 procent är flickor/kvinnor. 450 personer finns i kön för medlemskap i klubben.

Klubben har öppet nästan alla årets dagar för barn, unga, vuxna, pensionärer och personer med funktionsvariationer. Ridklubben fungerar även som ungdomsgård för många barn och unga.

För mer information:

Elsa Ogalde

Jordbruksförvaltare, Utveckling mark och byggnader

elsa.ogalde@fastighet.goteborg.se

031-368 12 17

Annelie Silvander

Avdelningschef, Utveckling mark och byggnader

annelie.silvander@fastighet.goteborg.se

031-368 13 20