Stadsrevisionens granskning av kränkande behandling i fritidshem är nu klar

Stadsrevisionen har granskat arbetet mot kränkande behandling och trakasserier i skolan, med särskilt fokus på fritidshem. De stadsdelsnämnder som ingått i granskningen är Askim-Frölunda-Högsbo, Norra Hisingen och Östra Göteborg. Granskningen visar att det finns brister inom området, och revisorerna lämnar därför två rekommendationer med anledning av granskningen.

Syftet med granskningen har varit att bedöma om de granskade nämndernas arbetssätt är ändamålsenligt. Med ändamålsenligt arbetssätt menas om arbetet lever upp till de krav som finns i skollagen, diskrimineringslagen och andra regelverk.

Granskningen omfattar stadsdelarnas arbete med att främja likabehandling och förebygga kränkningar samt arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier.

Stadsrevisionen bedömer att arbetet mot kränkande behandling och trakasserier inte fullt ut är ändamålsenligt i de tre stadsdelar som ingått i granskningen. Det innebär att det finns brister i det främjande och förebyggande arbetet, och att systematiken och det målinriktade arbetet behöver förbättras samt att det finns brister i arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar och trakasserier.

Stadsrevisionens bedömning görs bland annat mot bakgrund av att arbetet med att kartlägga och analysera risker för kränkande behandling och trakasserier kan förbättras i samtliga tre stadsdelar. Arbetet med att kartlägga och analysera risker är viktigt för att kunna vidta effektiva förebyggande åtgärder.

Granskningen visar vidare att de flesta skolorna saknade konkreta och uppföljningsbara mål för det främjande och förebyggande arbetet, och att de uppsatta målen inte följdes upp. Det saknades också utvärderingar av enskilda främjande och förebyggande insatser. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna vidta effektiva förbättringsåtgärder.

Det framkom även i granskningen att flera av skolornas likabehandlingsplaner inte levde upp till de krav som finns i lagstiftningen. Fritidshemmens förutsättningar behöver dessutom framgå bättre av likabehandlingsplanerna.

Granskningen visade även att anmälningar om kränkande behandling inte alltid skedde skyndsamt från rektorerna till huvudmannen, det vill säga stadsdels-nämnden. Detta är ett krav i skollagen. I granskningen framkom att det fanns händelser inom stadsdelsnämnderna i Askim-Frölunda-Högsbo och Östra Göteborg som rektorerna inte hade anmält till huvudmannen. Stadsrevisionen bedömer att det finns risk för att vissa av dessa händelser kan utgöra kränkande behandling i lagens mening, och därmed borde ha anmälts till huvudmannen.

Granskningen visade också att det i samtliga granskade stadsdelsnämnder fanns brister i dokumentationen runt enskilda händelser. Detta gällde framför allt dokumentation av åtgärder och uppföljning.

I granskningen framkom vidare att brister och förtjänster varierade mellan skolorna inom en och samma stadsdel. Bedömningen är att stadsdelsnämnderna behöver sträva efter större enhetlighet.

Stadsrevisionen bedömer slutligen att styrningen och uppföljningen inom respektive stadsdelsnämnd behöver förbättras för att säkerställa att både det främjande och förebyggande arbetet och arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp enskilda händelser lever upp till kraven i gällanderegelverk.

Stadsrevisionen rekommenderar de granskade nämnderna att det främjande och förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier lever upp till gällande regelverk.

Stadsrevisionen rekommenderar de granskade nämnderna att säkerställa att arbetet med att anmäla, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och trakasserier lever upp till gällande regelverk.

Begreppen trakasserier, kränkande behandling och mobbning

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan också handla om sexuella trakasserier.

Kränkande behandling är, enligt skollagen, ett sådant uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet utan koppling till diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I förarbetena till skollagen står att det som avses kan vara mobbning och liknande, som till exempel uttalanden om hårfärg eller om att vara en ”plugghäst”. Kränkande behandling kan också förekomma utan att det är relaterat till någon särskild egenskap hos den som utsätts. Knuffar, att sätta krokben för någon, eller att frysa ut någon kan också utgöra en kränkning. Skolverket menar också att det kan handla om ryktesspridning, förlöjliganden, slag och sparkar.

Ibland används begreppet mobbning när man talar om kränkningar. Begreppet förekommer dock inte längre i lagstiftningen. Enligt Skolverket är mobbning en form av kränkande behandling med inslag av upprepade negativa handlingar, där syftet är att tillfoga någon annan skada eller obehag.

Vid frågor, vänligen kontakta:

• Lars Bergsten, ordförande, 031-368 07 23
• Vivi-Ann Nilsson, förtroendevald revisor, 0704-53 37 00
• Nina Wiklander, kommunikationsansvarig, 031-368 07 14