KTH minskar risken för litiumjonbatteribränder med ny släckmetod

Han kände till att det fanns risker med att använda litiumjonbatterier. Men saknade en tillfredställande lösning för att öka säkerheten.

– På Silverstones racerbana i Storbritannien, där studenterna tävlade med sina egenutvecklade formelbilar, fick jag tips om en ny släckmetod som fungerar, berättar Mikael Nybacka, lektor i fordonsdynamik på KTH i Stockholm och stf. forskningsledare på ITRL (Integrated Transport Research Lab).

ITRL är KTH:s forskningscentrum för modern fordonsteknik, där man bland annat undersöker självkörande fordon och energieffektivitet.

– Vi mäter ute i verkligheten med två rullande eldrivna laboratoriefordon RCV:er (Research Concept Vehicle), säger Mikael Nybacka.

– Det kan handla om självkörande teknik och hur vi kan ta över kontrollen via fjärrstyrning, men också studier kring energieffektivisering och vad som händer vid olika typer av fel.

Dessutom ansvarar Mikael Nybacka för ett antal studentprojekt, som drivs på KTH. Ett är Formula Student-projektet där studenter på flera av KTH:s ingenjörsutbildningar bygger en egen eldriven racerbil.

Ett annat är Hyperloop-projektet där studenterna bygger små eldrivna hyperloop-farkoster som ska gå så fort som möjligt. Målbilden för årets studenter är över 380 km/h.

– Det innebär att vi hanterar ett stort antal litiumjonbatterier i olika sammanhang på centret, främst i våra studentprojekt, men också i mindre testobjekt som radiostyrda helikoptrar och bilar.

Sedan tidigare kände Mikael Nybacka till att det hänt en hel del incidenter med litiumjonbatterier som fått allvarliga konsekvenser. Och några mindre incidenter hade även inträffat på forskningscentret när litiumjonbatterier laddats.

– Jag visste också att varken pulver, skum eller vatten fungerade på den här typen av bränder, men hade ingen bra lösning på problemet.

Lösningen hittade han i Storbritannien.

Varje år åker KTH på en studenttävling med sina formula-bilar. Tävlingarna arrangeras på olika platser i Europa och i år gick färden till den klassiska racerbanan i Silverstone.

– Där träffade jag en brandingenjör som berättade om en rad allvarliga incidenter som inträffat i Storbritannien och andra länder med litiumjonbatterier. Han upplyste mig också om att det fanns en ny släckmetod som hette AVD och som fungerade på litiumjonbatteribränder.

När Mikael Nybacka kom hem till Sverige hittade han en svensk leverantör som sålde AVD. Efter att ha pratat ihop sig med studenterna beslutade han att köpa hem ett antal AVD-släckare till forskningscentret och studentprojekten.

– Jag köpte sex mindre släckare och en lite större på 4,8 liter, som jag har placerat ut på olika ställen för att de ska finnas nära till hands om något händer.

För att hantera riskerna på centret finns dels KTH:s vanliga säkerhetsrutiner som samtliga får utbildning i, dels genomförs en mindre variant så fort någon ny person är på plats.

– Nu kör jag och vår laboratorieingenjör också en specialutbildning kring de nya AVD-släckarna och hur de används.

FAKTA: 

• Housegard Brandsläckare 4,8L. Fylld med AVD, lämpad för släckning av bränder i litiumjonbatterier. Användningsområden: insamlingsplatser av batterier och elektroniska produkter, för alla som jobbar kommersiellt med återvinning. På arbetsplatser där litiumjonbatterier hanteras (t ex bilverkstäder, sjukhus, tillverkning där litiumjonbatterier används som backup i produkter). 

• Housegard Lith EX. Släckspray, 30 cm hög, innehållande 400 ml AVD. Idealisk för att bekämpa litiumjonbatteribränder av begränsad storlek i t ex bostäder, hotell, sjukhus, bilar, husvagnar, kollektivtrafik, båtar, flygplan, m m.

MER INFORMATION:

Mikael Nybacka, lektor i fordonsdynamik på KTH, 070-240 46 71

Melker Lang, produktansvarig på Housegard, 0733-65 60 29, melker.lang@gpbmnordic.se

www.housegard.se/avd

Fotograf: Robin Vetter