Skip to main content

Ny studie visar: Spår av kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur vid Måseskärsvraken

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2017 09:37 CET

Foto: Sjöfartsverket. Bilden visar en sprucken bomb vid vraken vid Måseskär.

Undersökningar vid Måseskärsvraken på västkusten visar spår av kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur.

Det rör sig om två former av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine (Clark 1 och Clark 2)

- Vi har hittat väldigt låga halter i några av de individer som undersökts, men det här är ämnen som inte ska förekomma i havsmiljön, säger Christer Larsson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Något år efter andra världskriget dumpade de allierade ett 20-tal fartyg väster om Måseskär på cirka 200 meters djup. Undersökningar i början av 1990- och 2000-talet visade förhöjda halter av arsenik i bottensedimenten kring Måseskärsvraken, vilket kan tyda på att det finns senapsgas i området. Senapsgas är en trögflytande och klibbig vätska som kan ge allvarliga brännskador vid direktkontakt med huden.

I sjökortet är området vid Måseskär utpekat som olämpligt för fiske, men data som Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket tagit fram visar att det bland annat trålas mycket här. Vraken är även populära för fritidsfiske.

- Det kan röra sig om så mycket som 100 tråldrag om året i området vid Måseskär. Vraken fungerar som rev och fisk trivs i sådana områden, säger Christer Larsson, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

Havs- och vattenmyndigheten har nu undersökt om även fisk och skaldjur i området kan vara påverkade av giftiga ämnen. I höstas fiskades exemplar av torsk, rödtunga, havskräfta och valthornssnäcka upp och undersöktes för ämnen som ingår i kemiska stridsmedel.

- Proverna visar inga spår av senapsgas i de fiskar som undersöktes. Men vi hittade alltså spår av två andra kemiska stridsmedel i rödtunga och havskräfta, det hade vi inte trott att vi skulle hitta, säger Christer Larsson.

De kemiska stridsmedel som HaV nu hittat spår av kommer med all sannolikhet från bomber som rostat sönder och som läcker ut sitt innehåll. Ämnena angriper i första hand slemhinnor och lungor och kan orsaka nysningar, hosta, huvudvärk, salivavsöndring och kräkningar hos människor.

- Det är allvarligt att vi hittat kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur och i ett område där vi vet att det både pågår ett intensivt yrkes- och fritidsfiske. Vid trålning rörs även bottensediment upp som kan sprida de giftiga ämnena vidare, säger Christer Larsson.

- Vi ser gärna att det införs ett fiskeförbud i området vid Måseskär och vid andra dumpningsområden, men det är fråga som Sverige inte själv råder över.

HaV:s studie vid Måseskär omfattar 20 undersökta individer och i tre av dem hittades spår av Clark 1 och 2. Det rör som om låga halter, mellan 5 och 30 nanogram per gram, vilket är strax över de i dag lägsta mätbara nivåerna. I de undersökta torskarna och snäckorna hittades inga av de ämnen som mättes.

- Det går i dag inte att dra några slutsatser om varför vi inte hittade spår av kemiska stridsmedel i torsk och snäckor. Studien är för liten för att till exempel slå fast att de arterna inte kan ta upp de giftiga ämnena, säger Christer Larsson.

Medlen Clark 1 och 2 har hittats i grundvatten i Japan där man även sett genetiska effekter främst på småbarn. Halterna i de japanska proverna var dock cirka tusen gånger högre än de som nu hittats i fisk och skaldjur vid Måseskär.

- De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området. Det är också viktigt att fortsätta undersöka vilka ämnen som finns i fisk och skaldjur i området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gamla krigsfartyg och ammunition dumpades inte bara på västkusten efter andra världskriget, även söder om Gotland finns ett stort dumpningsområde. Totalt I Östersjön beräknas det finnas cirka 50 000 ton och i Nordsjön och Atlanten flera 100 000-tals ton. Sedan 1972 är det förbjudet att dumpa kemiska stridsmedel i havet. Fynden vid Måseskär innebär att även fisken i Östersjön kan vara påverkad av kemiska stridsmedel. Där är det också betydligt större områden som använts för dumpning av ammunition.

- Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV. 

- Det här är också frågor som berör flera myndigheter och det pågår också ett stort internationellt projekt om hur dumpade kemiska stridsmedel ska hanteras.

Analysen av farliga ämnen i fisk och skaldjur vid Måseskär kommer att ingå i en större rapport om Måseskärsvraken. Det finns runt 17 000 vrak längs Sveriges kuster. Av dem är 300 klassade som miljöfarliga och ett trettiotal av dem bedöms utgöra en akut miljörisk. som riskerar att läcka miljöfarliga ämnen som kan skada växter, djur och människor. HaV ansvarar för att samordna arbetet med undersökning och sanering av sjunkna vrak i svenska vatten. I år inleds saneringen av ett av vraken, fiskefartyget Thetis i Skagerrak.

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med vraksanering

För mer information kontakta:

Christer Larsson, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 69 11, mobil: 076-538 62 11, e-post: christer.larsson@havochvatten.se

Frida Åberg, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 60 95, mobil 076-538 60 95, e-post: frida.aberg@havochvatten.se

Livsmedelsverkets pressjour, tfn 018-17 53 40

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Foto: Sjöfartsverket

Bilden får användas för redaktionell återpublicering där HaV och HaVs arbete beskrivs och ett år från pressmeddelandets datum. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. I anslutning till publicering skall namn på upphovsman och källa anges.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera