Skip to main content

Variationen i Östersjön överraskar forskare

Pressmeddelande   •   Dec 16, 2011 17:29 CET

Arter som lever i Östersjön uppvisar stora lokala variationer. Det visar en genetisk inventering av bland annat sill, gädda och sik som lever i havet.

– Det här är viktig kunskap för att vi ska kunna förvalta de olika bestånden i Östersjön på bästa sätt i framtiden, säger professor Kerstin Johannesson, som samordnat det internationella projektet.

 - Variationen visar att vi inte har tagit tillräcklig hänsyn till att populationer av samma arter är genetiskt olika även om de lever inom samma havsområde.

BALTGENE, som projektet heter, har undersökt sill, sik, gädda och spigg samt blåmussla och två arter av tång.

Det här är den första stora genetiska inventeringen av Östersjön, och den visar att alla arterna har genetiska skillnader inte bara mellan Östersjön och Atlanten utan även mellan olika delar av Östersjön.

Lokala bestånd av marina arter har ofta unika anpassningar till sin miljö.

Musslor som håller till i en havsvik kan vara genetiskt specialanpassade till just den salthalt och de temperaturer och näringsförhållanden som råder där. Samma sak gäller blåstång eller gädda. För några arter kan de olika livsmiljöerna ligga så nära som några hundra meter ifrån varandra. 

Östersjön är ett mycket ungt hav och salthalten har minskat naturligt under senaste 6 000 åren. Men idag pågår en ännu snabbare förändring av havet, med stora utsläpp av näringsämnen och andra föroreningar, samtidigt som salthalten fortsätter att sjunka.

BaltGene och annan forskning visar att genetisk variation gör ett ekosystem motståndskraftigt. När miljön förändras finns möjligheter till en snabb anpassning för djur och växter. Och den genetiska mångfalden gör att oddsen stiger för att det ska finnas arvsanlag som klarar de nya förhållandena.

En viktig komponent för att den genetiska variationen ska kunna fungera som ett försvar för hotade arter är att de olika bestånden inte isoleras helt från varandra. Störst chans till överlevnad har de arter där många små livsmiljöerna hänger samman i ett nätverk, så att det hela tiden finns ett utbyte av individer och gener mellan de olika områdena.

– Möjligheterna att individer kan spridas mellan livsmiljöer är faktiskt en viktigare faktor för en arts överlevnad än tillgången på goda livsmiljöer, tvärt emot vad man kan tro, säger Kerstin Johannesson.    

Kunskaperna från BALTGENE kommer därför att bli till hjälp när det gäller att utforma skyddsområden för olika arter eftersom man nu vet mer om hur variationen ser ut och upprätthålls.

 

BALTGENE är en del av BONUS-programmet - EU:s forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön. Det är den största gemensamma forskningssatsningen i Östersjön hittills på hundra miljoner kronor mellan 2010 och 2016.

Under nästa år kommer BONUS med en serie nya utlysningar.

 

Havs- och vattenmyndigheten är med om att finansiera forskningen tillsammans med en rad andra forskningsfinansiärer runt Östersjön.

-Vi kan redan nu konstatera att forskningsresultaten kommer till god nytta i vårt gemensamma arbete för Östersjöns framtid, säger Mårten Åström, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten.

 

Kerstin Johannesson tel 0730-860-219, mail Kerstin.Johannesson@marecol.gu.se

Mårten Åström, Enhetschef  Havs- och vattenmyndigheten 010 698 60 12