Skip to main content

Debatt: Fler riskerar hjärt-kärlsjukdom

Nyhet   •   Nov 02, 2016 10:25 CET

Kristina Sparreljung och Jan Nilsson

Hjärtrapporten 10 år. Hjärt-kärlsjukdomar har under lång tid minskat i Sverige. Men med nya riskfaktorer, en åldrande befolkning och sjukdomar som ändrar karaktär riskerar utvecklingen att vara på väg att vända. För att förhindra detta krävs förebyggande insatser, bättre vård och mer resurser till forskning, skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden.

I dag presenterar Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten för tionde året i rad. Under det senaste decenniet har vi berättat om många positiva genombrott. Intensiv forskning, bättre behandlingar och en mer hälsosam livsstil har gjort att färre svenskar i dag dör av hjärt-kärlsjukdomar.

Men trots den positiva utvecklingen är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak. Under 2015 stod sjukdomarna för 35 procent av alla dödsfall, medan till exempel cancersjukdomar stod för 24 procent av dödsfallen.

När vi i årets Hjärtrapport analyserar hjärthälsoläget och blickar framåt ser vi oroande tecken på att fler riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck, övervikt och fetma är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som ökar i oroväckande takt. I dag har en av fem svenskar förhöjt blodtryck och i åldersgruppen 6584 år är det så många som hälften. Samtidigt är andelen svenskar som klassas som överviktiga eller feta nu hela 50 procent.

Andelen äldre förväntas också öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Eftersom många hjärt-kärlsjukdomar i hög grad är åldersrelaterade riskerar det att innebära fler hjärt-kärlsjuka.

Att vi lever längre är förstås positivt, men då måste vår ålderdom vara mer än sjukdom och krämpor. Förutom det stora lidande hjärt-kärlsjukdomar innebär för drabbade och anhöriga medför sjukdomarna också stora kostnader för samhället. De totala kostnaderna för hjärt-lungsjukdom ligger på omkring 60 miljarder kronor per år, enligt en beräkning från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Om vi inte lyckas förhindra att fler insjuknar i framtiden riskerar den summan öka.

Nya riskfaktorer och en åldrande befolkning gör också att sjukdomarna ändrar karaktär. Dagens hjärtinfarkter är till exempel mindre och svårare att upptäcka än för 30 år sedan. Det innebär att dagens läkemedel riskerar att inte ha samma effekt i framtiden.

För att förhindra att fler drabbas och dör av hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla åtgärder i form av förebyggande folkhälsoinsatser, förbättringar av akutvården, satsningar på eftervården och investeringar i medicinsk forskning. Och forskningens landvinningar måste snabbt tas till vara i vården.

Vi uppmanar därför folkhälsominister Gabriel Wikström och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson att tillsammans med landstingen genomföra konkreta insatser inom hjärt-kärlområdet. Med utgångspunkt i årets Hjärtrapport föreslår vi följande:

1. Förebyggande folkhälsoinsatser. I dag får endast en liten del av patienterna stöd från vården i att förändra sina levnadsvanor när det gäller tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Detta trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen. Hjärt-Lungfonden anser att samtliga landsting bör följa rekommendationerna.

2. Förbättra strokevården. Socialstyrelsen rekommenderar att personer med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor för stroke behandlas med blodproppsförebyggande medel. Inget landsting når i dag upp till målet om att 80 procent av patienterna med förmaksflimmer ska behandlas med blodförtunnande medel.

Forskning visar också att strokedrabbade som behandlas med proppupplösande läkemedel har betydligt större chans att återhämta sig. Trots det är det bara 12 procent av strokepatienterna som i dag får behandlingen. Hjärt-Lungfonden anser att fler bör behandlas med blodproppsförebyggande och proppupplösande läkemedel.

3. Satsa på eftervård vid hjärtinfarkt. För den som drabbats av hjärtinfarkt är rökstopp, fysisk träning och hälsosammare matvanor avgörande för att minska risken för en andra infarkt. Trots det fortsätter nästan hälften av rökarna att röka efter sin hjärtinfarkt och få landsting följer rekommendationerna om fysisk träning. Hjärt-Lungfonden anser att landstingen bör prioritera eftervården vid hjärtinfarkt högre.

4. Öka investeringarna i medicinsk forskning. I dag går knappt 0,2 procent av BNP till investeringar i medicinsk forskning. Samtidigt står vårdkostnaderna för 11 procent. Det är orimligt att livsviktig forskning ska vara beroende av privata givare. Hjärt-Lungfonden anser att staten bör fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning.

Minskningen av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom kan vi till stor del tacka framgångsrik forskning för. Men morgondagens sjukdomar kan inte behandlas med gårdagens forskning. Gabriel Wikström och Helene Hellmark Knutsson har stora möjligheter att göra skillnad. Forskningen kan rädda liv – om resultaten används.

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

Professor i experimentell kardiovaskulär forskning och ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd