Få strokedrabbade får prioriterad behandling

Endast 8,3 procent av de som drabbats av stroke på grund av en blodpropp i hjärnan får trombolysbehandling, trots att andelen bör kunna öka till minst 13 procent. Dessutom finns det stora skillnader mellan landstingen. Det visar en genomgång som Hjärt-Lungfonden gjort av statistik från Socialstyrelsen och det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke.

– Många sjukhus måste bli väsentligt bättre på att ge trombolysbehandling. Behandlingen har god effekt och är prioriterad i de nationella riktlinjerna, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska Institutet.

I de flesta fall är orsaken till stroke en blodpropp i hjärnan. 2009 fick i genomsnitt 8,3 procent av de drabbade propplösande trombolysbehandling. Detta trots att sjukhusen bör kunna öka andelen behandlade till minst 13 procent, enligt Hjärt-Lungfondens beräkningar som baserar sig på uppgifter från Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen ska i princip samtliga akutsjukhus i landet kunna ge trombolysbehandling, men trots detta är skillnaderna mellan landstingen stora. Högst andel behandlade patienter har landstinget i Västernorrland med 12,8 procent, jämfört med endast 4,1 procent i Örebro.

– Trombolysbehandlingen är ett resultat av intensiv forskning och nu gäller det att vården använder forskningsresultaten fullt ut så att fler strokedrabbade kan överleva, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Stroke är en av de vanligaste kärlsjukdomarna och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cirka 30 000 personer drabbas varje år och hälften av dem dör eller får svåra funktionshinder. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera dessa siffror. Under juni samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskningsprojekt för att utveckla bättre behandlingsformer vid stroke.

Så räknade vi: Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård ”bör cirka 1 500 patienter kunna bli aktuella för trombolysbehandling vid hjärninfarkt. Antalet förväntas öka för varje år.” 1 500 patienter motsvarar 13,3 procent av de cirka 11 300 patienter i Riks-Strokes register för 2009 som drabbats av en hjärninfarkt, var funktionsoberoende före insjuknandet och 80 år eller yngre. För att trombolysbehandlingen ska kunna sättas in får det ha gått högst 4,5 timmar sedan symptomen började.

Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om stroke
Länk: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård

Bilagor nedan:
- Hela listan över landstingen
- Fakta om stroke
- Fakta om trombolys

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”stroke”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 900, så går 50 kronor till forskningen


Fakta om trombolysbehandling

- I cirka 85 procent av fallen orsakas stroke av en blodpropp i hjärtan, så kallad hjärninfarkt. Trombolysbehandlingen löser upp proppen, vilket minskar risken för död och funktionsnedsättning.

- För att trombolysbehandling ska kunna sättas in är det viktigt att det gått högst 4,5 timmar sedan symptomen började, att patienten är funktionsoberoende före insjuknandet samt att patienten är 80 år eller yngre.

- Det innebär att alla strokepatienter inte kan få trombolysbehandling, men andelen behandlade bör enligt Socialstyrelsen kunna öka.


Fakta om stroke

Tredje vanligaste dödsorsaken. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Samlingsnamn. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Stroke utlöses av hjärt-kärlsjukdom, oftast åderförfettning.

30 000 per år. Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Hälften avlider eller får svåra funktionshinder.

Förlamning av ena sidan. Stroke drabbar ofta ena hjärnhalvan, vilket gör att symptomen i regel berör ena kroppshalvan, men på motsatt sida.

Svårt att tala. Symptomen är ofta plötslig känselnedsättning eller förlamning av kroppens ena sida, synrubbningar, talsvårigheter och ibland huvudvärk.

Bråttom till sjukhus. Stroke är ett allvarligt tillstånd och den som drabbas måste snabbt få sjukhusvård för att minska de skador som uppstår i hjärnan.

Enkelt test. För att fler ska känna igen varningssignalerna och larma i tid har Hjärt-Lungfonden tagit fram ett enkelt test, AKUT-testet. Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid är nyckelorden.

Lever med restsymptom. Fler än 100 000 svenskar som haft stroke lever i dag med restsymptom som ger större eller mindre funktionshinder och försämrar livskvaliteten.

Mer forskning behövs. Det behövs mer forskning för att ge vården mer kunskap kring bland annat diagnostisering och behandling i sjukdomens akuta skede.