Forskning kan ge fler friska år efter hjärtinfarkt

Det kan börja som plötsliga smärtor i bröstet som sedan strålar ut i armen. Varje år drabbas cirka 4 600 stockholmare av en hjärtinfarkt. Allt fler räddas till livet tack vare forskningsframsteg och en välfungerande akutsjukvård i Sverige. Nu är utmaningen att kunna garantera bästa tänkbara
vård också efter hjärtinfarkten.

Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men risken att insjukna och dö i sjukdomarna minskar. Många års forskning har gjort hjärtinfarkter mindre farliga. Chansen att överleva en hjärtinfarkt som 65-åring har glädjande nog ökat sedan 1980 och jämfört med då får de flesta minst tolv extra levnadsår.

De som överlever har dock fortfarande en ökad risk för att drabbas igen. Därför arbetar vården och patienterna tillsammans för att minimera riskfaktorer som högt blodtryck och rökning.

Av de som drabbats av hjärtinfarkt och vårdats på Karolinska universitetssjukhuset i Solna är det bara 37 procent som inom 12–14 månader efter hjärtinfarkten når målen att sluta röka, börja träna, sänka blodtrycket och få ner blodfettsnivåerna. Det visar siffror från kvalitetsregistret Swedeheart. Tre av fem drabbade i Stockholms län löper med andra ord stor risk att drabbas igen.

Trots att vården skriver ut både blodtrycks- och blodfettssänkande medicin så får det inte önskat resultat. Samma nedslående resultat ser vi bland de som röker. Eftervården är helt enkelt inte tillräckligt effektiv.

Dessutom kvarstår det faktum att även om eftervården lyckas optimera behandlingen av riskfaktorerna, så kommer det bara att hjälpa hälften av alla hjärtinfarktpatienter. Det beror i sin tur på att det i dag inte finns någon bot mot den inflammation i kärlväggen som ger upphov till hjärtinfarkt.
Här behövs mer forskning.

För att nå nya forskningsframsteg som kan höja livskvaliteten hos de som redan drabbats och se till att de inte drabbas igen behöver vi mer hjälp från svenska folket. Det är genom dessa gåvor som Hjärt-Lungfonden kan bidra till livsviktig forskning.

Vi som ofta möter drabbade och anhöriga som lever med ovisshet och oro för framtiden, ser det som en tydlig signal på att vi måste agera. Genom mer forskning och ökade kunskaper kan vi både hjälpa människor som drabbats av hjärtinfarkt att nå sina behandlingsmål och besegra inflammationen som ger upphov till hjärtinfarkten. På så sätt räddar vi inte bara fler liv, utan bidrar också till att människor som drabbats får fler friska år med god livskvalitet.

Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd