Skip to main content

Hjärt-Lungfonden uppmärksammar World Heart Day: ”Hjärtsjukdomarna ska besegras genom mer forskning”

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2010 09:15 CEST

På söndag den 26 september är det den internationella hjärthälsodagen, World Heart Day. Hjärt-Lungfonden uppmärksammar dagen i Sverige genom att lyfta forskningens betydelse i kampen mot hjärtsjukdomarna.

– Hjärtforskningen har gjort enorma framsteg och i dag kan många fler liv räddas än för bara några decennier sedan. Men fortfarande är det en gåta varför vissa drabbas av hjärtsjukdom och andra inte. För att lösa det här behövs det mer forskning, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-kärlsjukdom skördar årligen över 17 miljoner människors liv i hela världen enligt den internationella hjärtorganisationen World Heart Federation. Därmed är det den vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige är det 12 procent av befolkningen, mer än en miljon svenskar, som beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. 41 procent av alla dödsfall i Sverige beror på hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt-Lungfondens mål är att genom forskning och andra insatser bland annat halvera antalet svenskar som dör i akut hjärtinfarkt och öka antalet överlevande efter plötsligt hjärtstopp från 300 till 1 200 personer. Organisationen samlar in pengar till forskning och kunde förra året dela ut 154 miljoner kronor till olika forskningsprojekt. Målet är att samla in 250 miljoner kronor om året.

– Det som är forskning i dag blir vård i morgon. I genomsnitt tar det knappt tio år innan nya forskningsresultat är en del av vården och kan rädda liv. I kampen för att besegra hjärt-kärlsjukdomarna är varenda krona till forskning välinvesterad, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Man kan stödja Hjärt-Lungfondens insamling till forskning genom att sätta in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7,via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se, per telefon 0200-89 19 00 eller sms:a HJÄRTA till 72 900 så går 50 kronor till forskningen.

World Heart Day har instiftats av World Heart Federation för att skapa uppmärksamhet kring hjärt-kärlsjukdom. Dagen infaller alltid den sista söndagen i september.

Fakta nedan:
Tre viktiga mål för Hjärt-Lungfonden
Milstolpar på hjärtområdet

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Fakta
Tre viktiga mål för Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden har satt upp ett antal mål för sin verksamhet, som ska vara uppfyllda år 2017. Här är tre viktiga mål för hjärtområdet.

Hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt på tio års sikt och därmed rädda drygt 5 000 liv varje år.

Plötsligt hjärtstopp. Av de 10 000 människor som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp överlever endast 300 i dag. Hjärt-Lungfondens mål är att på tio års sikt rädda 1 200 liv varje år med hjälp av forskning, fler hjärtstartare och en ökad kunskap om hjärt-lungräddning i samhället.

Stroke. Drygt 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Hälften av dem avlider eller blir svårt handikappade. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera dessa siffror.


Fakta
Milstolpar på hjärtområdet  

1903- EKG-apparaten, som mäter hjärtfrekvensen, uppfinns.

1947 - Hjärtkateterisering, att i undersökningssyfte föra in ett rör eller en slang i hjärtat,
införs i Sverige.

1944 - Ett 15-månaders barn opereras för hjärtfel för första gången.

1953 – Svenska forskare utför världens första ultraljudsundersökning av hjärtat.

1954 - Hjärt-lungmaskinen tas i bruk för första gången.

1958 - Världens första pacemaker, en svensk uppfinning av Rune Elmqvist, opereras in i en patient i Sverige.

1962 - Den första betablockeraren för blodtryckssänkning utvecklas.

1970 - Den första by-passoperationen i Sverige genomförs.

1977 - Sveriges första ballongvidgning av förträngda kranskärl genomförs.

1988 - Den första svenska hjärttransplantationen genomförs.

1994 – Svenska forskare presenterar tillsammans med skandinaviska kollegor den viktiga 4S-studien, den första som visar att blodfettsänkande statiner minskar risken för hjärtinfarkt.

1995 - Det rikstäckande kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, introduceras och leder inom ett fåtal år till en betydande kvalitetshöjning inom hjärtsjukvård.

1999 - En ny studie, FRISC-2, förändrar i ett slag vården för akut kranskärlssjukdom, och fler kan räddas med ny kateterteknik.

2001 - De första nationella riktlinjerna för hjärtsjukdom presenteras av Socialstyrelsen och omfattar kranskärlsjukdom.

2008 - Det första klaffbytet via ljumsken eller halsen och utan att öppna upp bröstkorgen, genomförs i Sverige.




Bifogade filer

PDF-dokument