Skip to main content

Hjärtrapporten 2010: Få hjärtinfarktdrabbade når målen för att undvika ny infarkt

Pressmeddelande   •   Okt 06, 2010 10:00 CEST

Pressmeddelande den 6 oktober 2010

Hjärtrapporten 2010:
Få hjärtinfarktdrabbade når målen för att undvika ny infarkt

Att sänka sitt kolesterol och blodtryck samt att motionera regelbundet är tre viktiga faktorer för den som har drabbats av hjärtinfarkt för att undvika att få en ny infarkt. Men en betydande andel av patienterna når inte målvärdena, trots att det finns riktlinjer för hälso- och sjukvården. Det framgår av en sammanställning som Hjärt-Lungfonden presenterar i Hjärtrapporten i dag.

Varje år drabbas cirka 36 000 svenskar av hjärtinfarkt. Närmare 4 500 av dem, 12 procent, drabbas av en ny hjärtinfarkt inom ett år. För att undvika en ny infarkt kan man vidta olika sekundärpreventiva åtgärder, som att ingå i ett fysiskt aktivitetsprogram och att ta medicin som sänker blodtrycket och nivåerna av det ”onda” LDL-kolesterolet. Men ny statistik som Hjärt-Lungfonden presenterar i dag visar att en betydande andel av hjärtinfarktspatienterna inte når de av Socialstyrelsen uppsatta målvärdena ett år efter infarkten.

– Den akuta hjärtinfarktvården har genomgått stora förbättringar, men den snabba förbättringstakten gäller inte insatserna för att förhindra en ny infarkt. Det är stora variationer mellan sjukhusen både vad gäller hur många som deltar i sekundärpreventiva program och hur väl åtgärderna lyckas, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Användandet av läkemedel för att förhindra en ny infarkt följer i stort sett de nationella riktlinjerna. Ändå är det efter drygt ett år 36 procent av hjärtinfarktspatienterna som inte uppnår målvärdet för LDL-kolesterolet och 35 procent som inte når målvärdet för blodtrycket. När det gäller fysisk aktivitet är det 58 procent som inte uppnår målvärdet efter drygt ett år.

Det finns dessutom stora variationer mellan länen. Exempelvis varierar andelen patienter som inte når målvärdet för blodtrycket från 19 procent i Södermanland till 67 procent i Västmanland.

– Det är allvarligt att så få patienter når målvärdena eftersom det ökar risken för dem att få en ny infarkt. Vården måste bli bättre på de sekundärpreventiva insatserna samtidigt som forskningen behöver bidra till bättre läkemedel och effektivare metoder, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärt-kärlläget i Sverige. Sidorna 17-24 i Hjärtrapporten 2010 handlar om sekundärprevention. Statistiken om de tre faktorerna kommer från de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart.

Bilagor nedan:
Tabell över de tre faktorerna (riket)
Sammanfattning av Hjärtrapporten 2010
Länk: Tabell över de tre faktorerna i Excelformat (riket och länen)
Länk: Hjärtrapporten 2010

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se


Bilagor

Tabell över de tre faktorerna

 

Kvinnor och män, riket

Fysisk aktivitet

minst 30 minuters aktivitet fem dagar i veckan

LDL-kolesterol

mindre än 2,5 mmol/l

Systoliskt blodtryck

lägre än 140 mmHg

Första uppföljningen

6-10 veckor efter infarkten

49 procent

uppnår ej målvärde

34 procent

uppnår ej målvärde

35 procent

uppnår ej målvärde

Andra uppföljningen

12-14 månader efter infarkten

58 procent

uppnår ej målvärde

36 procent

uppnår ej målvärde

35 procent

uppnår ej målvärde



Sammanfattning av Hjärtrapporten 2010


- Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärt-kärlläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om såväl förebyggande arbete som vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.

- Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar allra flest liv i Sverige. 12 procent av befolkningen, över en miljon, lider av en hjärt-kärlsjukdom. Av alla som avlider dör 41 procent till följd av hjärt-kärlsjukdom.

- Varje år drabbas fler än 36 000 svenskar av hjärtinfarkt och fler än 10 000 dör med diagnosen. Trots att antalet som dör i hjärtinfarkt minskar är det den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige, bland både kvinnor och män. 12 procent av de som drabbas av hjärtinfarkt, närmare 4 500 personer, får en ny infarkt inom ett år.

- Hjärtsjukvården i Sverige blir allt bättre. Hela 61 av 70 sjukhus har förbättrat sin akuta hjärtsjukvård under de senaste två åren. Fortfarande skiljer sig emellertid hjärtsjukvården åt mellan sjukhus i landet och fortfarande har ett tjugotal av landets sjukhus ett lågt resultat. Det är allvarligt.

- Vården och uppföljningen efter hjärtinfarkt, så kallad sekundärprevention, måste förbättras. I dag är det en stor andel patienter som inte når önskade mål när det gäller blodtryckskontroll, lägre blodfetter, rökstopp och fysisk aktivitet. Skillnaderna är även här stora över landet. Bristerna gör att patienter riskerar att insjukna i nya hjärtinfarkter eller annan hjärt-kärlsjukdom.

- Hjärt-kärlsjukdomarna är den grupp sjukdomar som kostar samhället mest pengar. De står för 14 procent av kostnaderna för sjukhusvården och 15 procent av kostnaderna i primärvården. Hjärt-kärlsjukdomarna står också för flest vårdtillfällen inom slutenvården, 17 procent.

- Det råder stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdom. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så stor för personer med endast grundskoleutbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

- Svensk hjärtkirurgi visar i internationell jämförelse mycket goda resultat. 30-dagarsdödligheten för dem som har genomgått en första kranskärlsoperation är nu bara 1,6 procent, och den är lika låg över hela landet. Den öppna kranskärlskirurgin har minskat, och i dag sker fyra av fem kranskärlsingrepp via kateter.

- Antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp har ökat från 300 till 400 mellan 2008 och 2009. Antalet livräddaringripanden före ambulansens ankomst har ökat successivt i landet och visar att det verkligen lönar sig med snabba insatser.

- Den medicinska forskningen har under det senaste året gjort många framsteg. Exempelvis har forskare funnit att hjärtceller nybildas under hela livet, en upptäckt som genom ytterligare forskning kan innebära att man i framtiden kan ersätta döda celler – något som skulle ge hjärtsviktspatienter en helt ny livskvalitet.

- Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan.

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. www.hjart-lungfonden.se

Bifogade filer

PDF-dokument