Skip to main content

Hjärtrapporten 2010: Många fortsätter röka efter hjärtinfarkt

Pressmeddelande   •   Okt 06, 2010 10:30 CEST


Pressmeddelande den 7 oktober 2010

Hjärtrapporten 2010:
Många fortsätter röka efter hjärtinfarkt

Bara drygt varannan, 55 procent, av de rökare som drabbats av hjärtinfarkt är rökfria ett år efter infarkten. Detta trots att rökstopp är en av de viktigaste faktorerna för att undvika en ny infarkt. Det visar ny statistik som Hjärt-Lungfonden presenterar i Hjärtrapporten 2010.

Sjukhusens egna uppföljningar visar att bara 55 procent av rökarna som drabbats av hjärtinfarkt är rökfria ett år efter infarkten. Variationen är dock stor mellan landets sjukhus. Bäst resultat rapporterar Falu lasarett i Falun, där 88 procent av hjärtinfarktspatienterna fortfarande är rökfria ett år efter infarkten. Sämst resultat har lasarettet i Enköping, där motsvarande siffra är 27 procent av hjärtinfarktspatienterna.

– Sjukvården har ett stort ansvar att hjälpa hjärtinfarktspatienter att sluta röka. Att antalet patienter som lyckas sluta röka varierar så kraftigt speglar bland annat hur olika sjukhusens insatser är för att motivera patienterna till rökstopp, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Rökning är en av de största riskfaktorerna för skador i hjärta och kärl. Den som slutar att röka förbättrar avsevärt förutsättningarna för att leva ett längre och friskare liv. Till exempel har risken för att drabbas av hjärtinfarkt halverats efter ett års rökstopp.

– Att rökning är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom vet vi. Samtidigt står vi inför faktum att många människor röker och långt ifrån alla slutar, trots att de blir sjuka av det. Därför behöver vi forska för att utveckla effektivare metoder för att hjälpa människor att sluta röka, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärt-kärlläget i Sverige. Sidorna 17-24 i Hjärtrapporten 2010 handlar om sekundärprevention. Statistiken om rökning efter hjärtinfarkt kommer från de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart, och är inrapporterad av sjukhusen. Uppföljningen är gjord 12-14 månader efter infarkt. Sammanställningen omfattar sjukhus med minst tio patienter.

Länk:
Andelen rökare som slutat röka efter hjärtinfarkt (Excelfil)
Länk: Hjärtrapporten 2010
Bilaga: Sammanfattning av Hjärtrapporten 2010

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se




Bilaga

Sammanfattning av Hjärtrapporten 2010

- Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärt-kärlläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om såväl förebyggande arbete som vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.

- Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som skördar allra flest liv i Sverige. 12 procent av befolkningen, över en miljon, lider av en hjärt-kärlsjukdom. Av alla som avlider dör 41 procent till följd av hjärt-kärlsjukdom.

- Varje år drabbas fler än 36 000 svenskar av hjärtinfarkt och fler än 10 000 dör med diagnosen. Trots att antalet som dör i hjärtinfarkt minskar är det den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige, bland både kvinnor och män. 12 procent av de som drabbas av hjärtinfarkt, närmare 4 500 personer, får en ny infarkt inom ett år.

- Hjärtsjukvården i Sverige blir allt bättre. Hela 61 av 70 sjukhus har förbättrat sin akuta hjärtsjukvård under de senaste två åren. Fortfarande skiljer sig emellertid hjärtsjukvården åt mellan sjukhus i landet och fortfarande har ett tjugotal av landets sjukhus ett lågt resultat. Det är allvarligt.

- Vården och uppföljningen efter hjärtinfarkt, så kallad sekundärprevention, måste förbättras. I dag är det en stor andel patienter som inte når önskade mål när det gäller blodtryckskontroll, lägre blodfetter, rökstopp och fysisk aktivitet. Skillnaderna är även här stora över landet. Bristerna gör att patienter riskerar att insjukna i nya hjärtinfarkter eller annan hjärt-kärlsjukdom.

- Hjärt-kärlsjukdomarna är den grupp sjukdomar som kostar samhället mest pengar. De står för 14 procent av kostnaderna för sjukhusvården och 15 procent av kostnaderna i primärvården. Hjärt-kärlsjukdomarna står också för flest vårdtillfällen inom slutenvården, 17 procent.

- Det råder stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdom. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så stor för personer med endast grundskoleutbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

- Svensk hjärtkirurgi visar i internationell jämförelse mycket goda resultat. 30-dagarsdödligheten för dem som har genomgått en första kranskärlsoperation är nu bara 1,6 procent, och den är lika låg över hela landet. Den öppna kranskärlskirurgin har minskat, och i dag sker fyra av fem kranskärlsingrepp via kateter.

- Antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp har ökat från 300 till 400 mellan 2008 och 2009. Antalet livräddaringripanden före ambulansens ankomst har ökat successivt i landet och visar att det verkligen lönar sig med snabba insatser.

- Den medicinska forskningen har under det senaste året gjort många framsteg. Exempelvis har forskare funnit att hjärtceller nybildas under hela livet, en upptäckt som genom ytterligare forskning kan innebära att man i framtiden kan ersätta döda celler – något som skulle ge hjärtsviktspatienter en helt ny livskvalitet.

- Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan.