Ny forskning visar att hjärtsjuka äldre underbehandlas

Pressmeddelande den 8 november 2010

Ny forskning visar att hjärtsjuka äldre underbehandlas

Äldre hjärtinfarktsdrabbade löper större risk att dö men behandlas i lägre grad än yngre med kolesterolsänkande mediciner – trots att behandlingen ger goda resultat även för äldre, enligt ny forskning som Hjärt-Lungfonden har tagit del av. Att äldre underbehandlas och att det saknas tillräcklig forskning om deras hjärtan är två allvarliga brister inom den svenska hjärtvården.

En ny svensk studie visar att behandling med kolesterolsänkande mediciner, så kallade statiner, minskar dödligheten i hjärtinfarkt med upp till 44 procent för hjärtinfarktspatienter över 80 år. Trots detta var det bara en av fyra äldre i studien som fick statiner utskrivna när de lämnade sjukhuset. Det är bara ett exempel på att äldre underbehandlas.

– Vår erfarenhet är att äldre som drabbas av hjärtinfarkt inte får samma behandling som yngre, varken när det gäller den akuta vården eller för att förebygga nya infarkter. Det innebär ett ökat lidande för de drabbade men också ökade vårdkostnader för samhället, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Av de cirka 36 000 svenskar som årligen drabbas av hjärtinfarkt är 45 procent 80 år eller äldre. Det finns indikationer på att äldre delvis drabbas av en annan typ av hjärt-kärlsjukdom än vad yngre gör. Trots detta bygger forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom huvudsakligen på personer som är under 70 år, vilket gör att det i dag saknas vetenskapligt underlag för hur äldre patienter bäst ska behandlas.

– Det finns flera tecken på att äldre hjärtinfarktspatienter inte får optimal vård i dag. Det behövs mer forskning om äldres hjärtan för att med säkerhet veta vilken behandling som behövs, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den nya svenska studien ”Cardiovascular and Cancer Mortality in Very Elderly Post-Myocardical Infarction Patients Receiving Statin Treatment” omfattar närmare 15 000 svenska hjärtpatienter som är 80 år och äldre. Bakom studien som publicerades 2010 i Journal of the American College of Cardiology står en rad svenska hjärtforskare.

Under november driver Hjärt-Lungfonden en kampanj kring hjärtinfarkt för att samla in pengar till forskning. Hjärt-Lungfondens mål är att på tio års sikt halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt och därmed rädda drygt 5 000 liv varje år.

Bilagor nedan:
Brister i hjärtvården av äldre
Fakta om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt

För mer information, kontakta:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se


Bilagor

Brister i hjärtvården av äldre

Vetenskapligt underlag saknas. Kliniska studier om hjärt-kärlsjukdom bygger huvudsakligen på personer under 70 år. Det gör att det i dag saknas vetenskapligt underlag för hur äldre patienter bäst ska behandlas. Det innebär att man inte med säkerhet vet hur äldre ska behandlas.

Annan sjukdom hos äldre. Det finns tecken på att den typ av hjärt-kärlsjukdom som äldre personer drabbas av skiljer sig från den som drabbar yngre. Men i dag finns för lite forskning för att säkert veta.


Fakta om hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt? Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.

Hur många drabbas? Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas. Totalt drabbas 36 000 personer om året av hjärtinfarkt.

Hur många äldre drabbas? Av de som drabbas av hjärtinfarkt är fler än 16 000 personer, 45 procent, 80 år eller äldre.

Skulle många fler kunna räddas? Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Vem drabbas? Hjärtinfarkt drabbar både kvinnor och män, men kvinnor insjuknar i genomsnitt tio år senare än män. Det är fortfarande en gåta varför vissa drabbas och andra inte.

Vilka är riskfaktorerna? Både livsstilsfaktorer och ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Vad forskar man om i dag? Ett exempel på aktuell hjärtforskning är arbetet med att kartlägga genetiska orsaker till hjärtinfarkt. Målet är att på sikt utveckla behandling anpassad efter varje enskild individ.