Skip to main content

Svensk forskning kan ge nytt läkemedel mot hjärtsjukdom

Pressmeddelande   •   Nov 10, 2011 08:23 CET

En forskargrupp i Malmö har upptäckt att injicering av antikroppar mot oxiderat kolesterol tycks skydda mot åderförfettning, som är en viktig orsak till hjärt-kärlsjukdom. Nu testas upptäckten och inom tio år kan ett läkemedel som minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke vara verklighet. Forskningsprojektet har haft stöd av Hjärt-Lungfonden.

– Ett läkemedel som minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är ett stort framsteg för alla de som ligger i riskzonen. Bara i Sverige lider en miljon personer av hjärt-kärlsjukdom, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I mitten av 1990-talet upptäcktes att vaccinering av försöksdjur med oxiderat LDL-kolesterol hade en skyddande effekt mot fettinlagringar i kärlväggen, så kallade plack – tvärt emot vad man tidigare trott. Därefter har Gunilla Nordin Fredriksons forskningsgrupp i Malmö analyserat delar av LDL-kolesterolet för att studera vilken del som ger upphov till ett skyddande immunsvar och därmed motverkar plackbildningen.

Baserat på forskningsresultaten arbetar nu läkemedelsföretag i Sverige och USA med tester för att ta fram ett första generationens immunbaserat läkemedel mot åderförfettning. Förhoppningen är att läkemedlet kan vara godkänt och klart 2019.

 ‒ Forskningen ger livsviktiga resultat. I den här upptäckten finns mycket att vinna både för enskilda individer och för samhället, säger professor Gunilla Nordin Fredrikson, verksam inom experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Malmö högskola.

Gunilla Nordin Fredriksons forskning presenteras i det senaste numret av Forskning för Hälsa, Hjärt-Lungfondens egen tidskrift om hjärt-, kärl- och lungsjukdom och forskningsframsteg inom området.

Under november och december samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskning kring hjärtinfarkt och informerar om sjukdomen. Målet är att på sikt halvera antalet dödsfall i hjärtinfarkt.

Fakta nedan:

- Om forskaren Gunilla Nordin Fredrikson

- Vägen från forskning till läkemedel

- Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt
- Frågor och svar om hjärtinfarkt
 

Bildlänk: Gunilla Nordin Fredrikson

Fotograf: Peter Westrup


Länkar:

- Hjärt-Lungfondens kampanjsida om hjärtinfarkt
- Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt
- Tidskriften Forskning för hälsa


För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se


Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen

Bilagor


Om forskaren


Namn:
Gunilla Nordin Fredrikson
Ålder: 58 år
Bakgrund: Biomedicinsk analytiker vid institutionen för medicinsk mikrobiologi, Lunds universitet, högskoleexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap, doktorand i klinisk immunologi, disputerade i experimentell klinisk immunologi 1997, docent i experimentell kardiovaskulär forskning 2003, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap 2007.
Forskar kring: Hur fragment av apoB-100 respektive antikroppar mot LDL (det ”onda” kolesterolet) kan påverka utvecklingen av ateroskleros. Identifiering av biomarkörer för hjärt-kärlsjukdomar för att identifiera riskindivider samt identifiering av nya immunologiska mekanismer som har skyddande effekt.
Möjliga resultat: Att få fram läkemedel som kan skydda mot hjärtinfarkt och stroke och att hitta metoder för att identifiera riskpersoner som kan vara hjälpta av ett immunbaserat läkemedel.

 

Vägen från forskning till läkemedel

1995 – Amerikanska forskare i San Diego och svenska forskare i Stockholm upptäcker samtidigt att injicering av oxiderat LDL, tvärtemot vad man tidigare trott, minskar plack i kärlen hos möss.

1998–2000 – Proteinet apoB-100 i LDL-partikeln delas upp i 302 aminosyror som används i systematiska experiment vars resultat är tre antikroppar mot apoB-100 med potential för att utgöra grunden till ett nytt läkemedel.

2001–2003 – Antikropparna testas på unga möss som ännu inte utvecklat plack. Forskarna kan se att de möss som injicerats med antikroppar har mindre fettinlagring i kärlen.

2004 – Forskningsresultaten publiceras i den medicinska tidskriften Circulation.

2004–2007 – Antikropparna testas på äldre möss som redan utvecklat plack. Resultatet blir att behandlingen även kan tillbakabilda befintlig plack.

2007 – Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

2008–2009 – FAS I-studie genomförs på 80 friska danskar.

2011 – FAS II-studie inleds i USA på 120 aterosklerosdrabbade amerikaner.

2014? – Förhoppningsvis inleds en FAS III-studie på sjuka individer.

2017? – Ett läkemedel som kan reducera antalet aterosklerosdrabbade patienter som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och stroke blir förhoppningsvis klart.

2019? – Läkemedlet godkänns förhoppningsvis av de amerikanska och europeiska motsvarigheterna till Läkemedelsverket och kan börja förskrivas av läkare.

Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt

- Det är viktigt att forskningen kring hjärtsjukdomarna får fortsätta. Det är genom medicinsk forskning som vi har fått en bättre vård, lärt oss att leva hälsosammare och i högre grad överlever hjärtinfarkt.

- Trots förbättringarna är hjärtinfarkt fortfarande Sveriges vanligaste dödsorsak och det finns faktorer som hotar att vända den positiva trenden med fler överlevande.

- Hjärt-Lungfondens mål är att med forskningens hjälp halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt.


Frågor och svar om hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt?
Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.

Hur många dör? Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.

Skulle många fler kunna räddas?
Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Vem drabbas? Hjärtinfarkt drabbar både kvinnor och män, men kvinnor insjuknar i genomsnitt tio år senare än män. Det är fortfarande en gåta varför vissa drabbas och andra inte.

Vilka är riskfaktorerna? Både livsstilsfaktorer och ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Vad forskar man om i dag? Förutom Gunilla Nordin Fredriksons forskning är ett exempel på aktuell hjärtforskning arbetet med att kartlägga genetiska orsaker till hjärtinfarkt. Målet är att på sikt kunna erbjuda individanpassad behandling.

 

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. www.hjart-lungfonden.se