Nyhet -
Paradigmskifte i skolans värld: språkstörning byts mot pedagogiska möjligheter
För mycket fokus läggs på barnet som problembärare och för lite på pedagogiken och omständigheterna kring undervisningssituationen. Det menar Barbro Bruce, docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, legitimerad logoped och den som myntat begreppet "språklig sårbarhet".
– Relationen och kontexten är avgörande för kommunikation och språkförståelse. Man behöver kartlägga även det som bär, inte bara det som brister, säger Barbro.
Det var just längtan efter sammanhang som gjorde att Barbro lämnade logopedyrket 2008 och gav sig in på den pedagogiska banan. Hon ville stödja lärare och fokusera på språkstödjande pedagogik för barn och elever med diagnosen språkstörning, som oftast är ärftligt betingad. Då föddes behovet av ett nytt begrepp, för precis som när det gäller andra ärftliga predispositioner så fungerar det ibland bättre och ibland sämre. Relationer och lärares språkliga medvetenhet spelar en stor roll. Språkliga svårigheter behöver heller inte vara beständiga, utan kan variera över tid.
– Jag ville göra skillnad, inte bara ställa diagnoser, berättar Barbro. Det handlar om att vilja och våga se sig själv som pedagog i den utmaning som språklig sårbarhet innebär och det är utvecklande. Det krävs mycket omsorg, trygghet och värme, det är ett förhållningssätt där det gäller att se pedagogiska möjligheter.
Kurslitteraturprisets hederspris
Under våren 2016 kom boken Språklig sårbarhet i förskola och skola; barnet, språket och pedagogiken. Den blev väl emottagen och belönad med Sveriges främsta utmärkelse till författare av kurslitteratur, nämligen Kurslitteraturprisets hederspris. Barbro delar priset med medförfattarna Anna-Karin Svensson, Eva Sventelius och Ulrika Ivarsson. Enligt juryn har begreppet språklig sårbarhet gett en mer nyanserad bild av elevers språkliga förmåga och även visat på en pedagogisk väg för att lindra denna sårbarhet.
– Det behövs både teorier och konkreta verktyg och metoder som kan användas av lärare och annan personal, menar Barbro, som hoppas att Högskolan Kristianstads forskningsmiljö Relationell Pedagogik, ska kunna utvecklas till en brygga mellan teori och skolpraktik.
Barbro har föreläst kring språklig sårbarhet i många år, men det är alltså inte förrän så sent som i år som boken tagit form, även om konceptet har legat och grott länge. Andra böcker har kommit emellan, eftersom Barbro har varit minst sagt produktiv de senaste åren.
– När jag har varit ute och föreläst har jag fått frågan om var man kan läsa mer om språklig sårbarhet. Men det var inte förrän hösten 2014 som jag tänkte ”nu eller aldrig”. Hela förra året gick alla kvällar och helger åt till skrivandet och manuset lämnades in till förlaget i mars i år.
Paradigmskifte med fokus på pedagogiken
Under lång tid har språkliga och kommunikativa svårigheter i skolan fått medicinska, psykologiska och logopediska etiketter. Det nya begreppet innebär ett paradigmskifte som sätter fokus på pedagogiken. Lärarens språkliga medvetenhet och sätt att anpassa undervisningen efter elevernas språkliga förutsättningar har avgörande betydelse för att alla elever ska ha möjlighet att förstå och göra sig förstådda.
– Vad gör man när man känner att det inte funkar? undrar Barbro. Den frågan måste man som pedagog våga fundera över och ventilera i kollegiala samtal. Det handlar om att våga stanna upp och tänka efter – kanske tänka om och tänka nytt.
Text och foto: Jeanette Thelander
Läs även Språklig sårbarhet får Kurslitteraturprisets hederspris
