Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

– I boken tittar vi på det som är specifikt för läraryrket och på att utveckla pedagogisk yrkesverksamhet både teoretiskt och praktiskt. På så sätt stärker vi den vetenskapliga grunden hela vägen, säger Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och en av bokens två redaktörer.

– I vårt fall handlar det om allt från grundutbildningen av blivande förskollärare och fritidslärare, till den praktiskt pedagogiska verksamheten i förskola och fritidshem, och så klart om vår forskarutbildning och våra verksamma forskare, berättar Anette Emilson, bokens andra redaktör, och professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot yngre barns lärande.

Tar makten över sitt eget ämne

De centrala frågorna i boken handlar om hur barn och elever utvecklas och tar till sig nya kunskaper, samt om lärarnas arbete och hur detta är format av olika ekonomiska, politiska och sociala sammanhang. Men att forska om och med den egna praktiken kan innebära dilemman och etiska utmaningar, vilket flera av bokens kapitel behandlar.

– Det kan vara ett dilemma att hantera kännedomen om praktiken och samtidigt ställa sig utanför och blicka in på den med kritisk distans. Då ska man balansera ett inifrånperspektiv med ett utifrånperspektiv. Samtidigt skulle det omvända riskera att andra professioner tar makten över den pedagogiska praktikens frågor och pekar ut vad som är viktigt, vilket vi menar inte ligger i tiden, säger Susanne Thulin och slår fast:

– En poäng med ämnet är just att erhålla redskap för att beforska den egna yrkespraktiken och därigenom också ta makt över kunskaps- och professionsutvecklingen genom att lärare utbildar lärare.

Bokens båda redaktörer poängterar också vikten av att tänka på hur nya tjänster utlyses och tituleras för att verkligen säkerställa ämnets etablering och legitimitet.

– För att etablera ämnet är det viktigt att anställa lektorer och professorer i pedagogiskt arbete som också är utbildade lärare i våra lärar- och forskarutbildningar, och se till att ämnet underbyggs i hela utbildningssystemet, menar Anette Emilson.

Barns rätt till likvärdigt lärande

Innehållet är indelat i fyra teman. Det första rör ämnets identifiering och huvudfrågor. I det andra temat tar författarna upp etiska och metodologiska perspektiv, samt dilemman inom den praktiknära forskningen. Det tredje temat rör pedagogiskt arbete utifrån samhälleliga utmaningar inom yrkenas utveckling, villkor och uppdrag.

– En stor utmaning i dag är ökade krav på professionen som dessvärre inte står i paritet till de förutsättningar som ges för att kunna leva upp till dessa. En av de stora utmaningarna är just bristen på likvärdighet, att det finns så stora kvalitetsskillnader mellan olika förskolor och mellan olika fritidshem. Vi ser hur skillnaderna snarare ökar än utjämnas i dagens samhälle, konstaterar Anette och får medhåll av Susanne.

– Utbildningssektorn har en enormt viktig roll i det kompensatoriska uppdraget i att göra skillnad. Barn har rätt till en likvärdig utbildning, till omsorg, lek och lärande.

Vidare menar bokens författare att det inte heller råder likvärdighet för olika lärarkategorier; vad gäller yrkesvillkor och möjlighet till påbyggnadsutbildningar.

– Forskare som intresserar sig för yngre barns utbildning inom i de frivilliga skolformerna får inte forskningsmedel i samma utsträckning som de som forskar om de obligatoriska skolformerna. Enligt oss beror detta inte på sämre kvalitet på forskningsansökningar utan snarare på hur denna kunskap värdesätts i det nyliberala utbildningssystem som i dag råder och som även förskola och fritidshem är en del av, anser Anette.

Boken fyller både interna och externa behov

Det har nu gått tre och ett halvt år sedan Högskolan Kristianstad fick examensrätt för forskarutbildning inom pedagogiskt arbete. Det var också då idén till läroboken uppkom. Bokens författare, som var disputerade och verksamma inom ämnet pedagogik, skulle nu bli undervisande lärare inom denna nya forskarutbildning.

– Vi behövde helt enkelt fördjupa oss i vad som var det specifika med pedagogiskt arbete och hur det skiljer sig från närliggande discipliner som pedagogik och utbildningsvetenskap. När vi sökte svar på dessa frågor stod det klart att ämnet fortfarande uppfattas som vagt definierat, och att det är under utveckling, berättar Susanne.

De 19 författarna till boken fann därför ett behov att fortsätta bidra till ämnets formering, och då särskilt i de yngre årens pedagogiska praktiker.

– Man kan säga att boken fyllde både ett internt och ett externt behov av att fördjupa kunskaperna i pedagogiskt arbete, både som ämne och forskningsområde, menar Anette. Boken bidrar med exempel på centrala frågor inom pedagogiskt arbete och hur dessa kan hanteras och förstås både metodologiskt och teoretiskt. Vi ger även flera konkreta exempel som bör beaktas av de som planerar eller genomför samverkans- och utvecklingsprojekt samt forskarutbildning inom pedagogiskt arbete.

Studentlitteratur: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker

Text och foto: Fabian Rimfors