Ny beräkning av källorna till övergödning i Östersjön och Västerhavet

Nyhet -

Ny beräkning av källorna till övergödning i Östersjön och Västerhavet

Jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.

Sverige, liksom alla andra Östersjöländer, rapporterar regelbundet sina utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön till Helsingforskommissionen, Helcom. Den senaste rapporteringen avser år 2017 och visar hur mycket kväve och fosfor som släpps ut i Sverige, varifrån dessa utsläpp kommer och hur mycket som når våra svenska havsområden.

Den här kartläggningen ger oss information om hur den geografiska spridningen av utsläppen ser ut och vilka källor som är av större vikt i de olika regionerna. Det är en viktig pusselbit både för Helcoms arbete och för Sveriges vattenmyndigheter och andra som arbetar med vattenförvaltning i Sverige, säger Katarina Hansson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Resultatet visar att de totala utsläppen från landbaserade källor i Sverige uppgår till 108 190 ton kväve och 3 300 ton fosfor.

– De havsbassänger som tar emot mest kväve totalt sett är Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt, och vad gäller fosfor tar Bottenhavet emot mest, lite drygt 1 000 ton. Vi är ännu långt ifrån målen om minskade fosforutsläpp till Egentliga Östersjön. Det är en stor utmaning, säger Katarina Hansson.

Arbetet med studien har pågått i två år. Stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge så heltäckande information som möjligt.

Resultatet visar att det mesta av det kväve och fosfor som når Östersjön och Västerhavet genom mänsklig påverkan kommer från jordbruk, avloppsreningsverk, atmosfäriskt nedfall (kväve), industrier och små avloppsanläggningar. Även belastningen från dagvatten och små avlopp är av betydelse.

När det gäller utsläppen från diffusa källor, exempelvis läckage från jordbruksmark, skiljer sig beräkningsmetoderna och indata jämfört med den tidigare rapporten från 2014. Det gör att siffrorna inte går att jämföra direkt.

Ladda ner rapporten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

För mer information, kontakta:
Katarina Hansson, katarina.hansson@ivl.se, tel. 010-788 68 30

Studien är utförd av Svenska Miljöemissionsdata, SMED, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och SMHI, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Se www.smed.se för underlagsrapporter. Data via TBV- Tekniskt beräkningssystem Vatten finns på: http://tbv20.smhi.se/tbv/overview/ http://tbv.smhi.se/

Ämnen

Taggar


IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende miljöforskningsinstitut som arbetar för att ta fram ny kunskap och utveckla lösningar som kommer till praktisk nytta på miljöområdet. Målet med vårt arbete är att bidra till ett hållbart samhälle. www.ivl.se

Presskontakt

Sara Malmheden

Sara Malmheden

Presskontakt Pressansvarig 010-788 65 10