Skip to main content

7 600 beräknas dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar

Pressmeddelande   •   Jun 18, 2018 10:00 CEST

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar dör omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.

Studien visar att Sveriges befolkning exponeras för luftföroreningar i ungefär samma utsträckning som vid tidigare undersökningar, trots att föroreningshalterna i flera fall sjunker. Den oförändrade exponeringen kan sannolikt kopplas till pågående urbanisering och förtätningstrender, där en växande stadsbefolkning utsätts för den mer förorenade luften i städernas centrala delar.

– Exponeringseffekterna minskar inte trots att halterna av flera luftföroreningar sjunker. När fler människor flyttar till städerna blir det fler som utsätts för högre halter av luftföroreningar, säger Karin Sjöberg, chef för enheten Luftföroreningar och åtgärdsstrategier på IVL Svenska Miljöinstitutet.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet har studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar och sedan beräknat vilka hälsoeffekter och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Dagar med höga halter av luftföroreningar är det till exempel fler som insjuknar och söker vård.

– Nya studier av effekter på dödligheten talar för att de lokala effekterna av trafikföroreningar har underskattats i äldre studier, därför beräknar vi nu fler dödsfall på grund av föroreningarna utan att exponeringen ökat, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

Beräkningarna har gjorts för kvävedioxid och för partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre (PM2,5 och PM10). PM2,5 kommer främst från källor nere i Europa, exempelvis från förbränning och industriutsläpp. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är vägslitage till följd av användning av dubbdäck. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem.

– Studien är ytterligare ett underlag som motiverar städerna att inrätta miljözoner för att förbättra luften i stadskärnorna för att minska de negativa hälsoeffekterna och klara miljömålet Frisk luft. Det krävs ytterligare åtgärder i kommunerna, vilket på sikt minskar de samhällsekonomiska kostnaderna för luftföroreningar, säger Leif Holmberg, chef för Luftenheten på Naturvårdsverket.

Läs rapporten här.

För ytterligare information, kontakta:
Karin Sjöberg, enhetschef, Luftföroreningar och åtgärdsstrategier, IVL Svenska Miljöinstitutet
karin.sjoberg@ivl.se, tel. 010-788 67 95 
Bertil Forsberg, professor, Umeå universitet 
bertil.forsberg@envmed.umu.se, tel. 070- 632 44 59
Siiri Latvala, handläggare, Miljögiftsenheten Naturvårdsverket 
siiri.latvala@naturvardsverket.se, tel. 010 – 698 16 54
Leif Holmberg, enhetschef, Luftenheten Naturvårdsverket
leif.holmberg@naturvardsverket.se, tel. 010 – 698 15 96

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy