Skip to main content

Supermiljöbilspremien bakom en av tre laddhybridbilar i Sverige

Pressmeddelande   •   Nov 06, 2019 10:00 CET

Mellan 2012 och 2015 subventionerades köpet av elbilar och laddhybrider med 40 000 kronor genom den så kallade supermiljöbilspremien. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet studerat vilken effekt som premien verkligen hade.

− Det är första gången som vi har lyckats att statistiskt isolera effekterna av supermiljöbilspremien från effekterna av andra styrmedel som var införda under samma period. Resultaten visar att supermiljöbilspremien kan förklara en av tre laddhybridbilar som registrerats under perioden 2012 – 2015, säger Magnus Hennlock, forskare inom styrmedel och beteende, vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Detta innebär också att två av tre laddhybridbilar som fick premien skulle ha köpts och registrerats även utan supermiljöbilspremien. Det rör sig om utbetalade premier till ett värde av närmare 250 miljoner kronor för vilka forskarna inte kan påvisa någon effekt på registreringen av laddhybridbilar. Majoriteten av de bilar som fick premien var företagsbilar.

Supermiljöbilspremien infördes den 1 januari 2012 och var ursprungligen en subvention på 40 000 kr till bilar med utsläpp på högst 50 gram koldioxid/km, vilket i praktiken var elbilar och laddhybridbilar. Syftet med premien var att främja en ökad försäljning och användning av nya bilar med låg klimatpåverkan. Supermiljöbilspremien ersattes 1 juli 2018 av nuvarande bonus-malus system.

För att isolera effekterna av supermiljöbilspremien från effekterna av andra styrmedel har forskarna använt avancerade ekonometriska analyser av data på individnivå.

Det är sannolikt överlappning med andra styrmedel som varit i drift under samma period som har bidragit till att minska effektiviteten hos supermiljöbilspremien. Till exempel ändrades samtidigt reglerna för nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar vilket gynnade elbilar och laddhybridbilar. Även superkrediterna i EU:s lagstiftning, som gav incitament till biltillverkare att marknadsföra bilar med lägre utsläpp än 50 gram koldioxid/km påverkade.

− Det finns nog ofta en vanlig uppfattning bland beslutsfattare och praktiker att ju fler styrmedel desto bättre eftersom man tänker att effekterna läggs samman så att man når ett miljömål snabbare. Men man kan inte utgå från att styrmedel alltid stärker varandra. Om till exempel en subvention verkar vid sidan om en strängare reglering som driver beteendeförändringen innebär det att staten betalar ut pengar utan att dessa får miljöeffekt. I en sådan situation bör man överväga att antingen ta bort subventionen eller regleringen, säger Magnus Hennlock.

Överlappning reducerar generellt ett styrmedels effektivitet i att påverka aktörers beslut. Resultaten visar också att förlusten i effektivitet kan vara betydande, även i de fall styrmedel bara delvis överlappar varandra.

Studien omfattar bara supermiljöbilpremiens påverkan på laddhybridbilar och inte dess påverkan på elbilar. Från och med 2016 sänktes subventionen för laddhybridbilar till 20 000 kr medan bonusen på 40 000 kr behölls för rena elbilar.

− Det var ett klokt beslut med tanke på den överlappning av styrmedel och de effekter som redan fanns. Om samma andel registrerade laddhybridbilar som inte påverkades av supermiljöbilspremien för perioden 2012 – 2015 gäller även för 2016 – 2018, sparade staten ungefär 450 miljoner kronor på sänkningen, säger Magnus Hennlock.

Läs mer om studien här.

För mer information, kontakta:
Magnus Hennlock, magnus.hennlock@ivl.se, tel. 010-788 69 08

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende miljöforskningsinstitut som arbetar för att ta fram ny kunskap och utveckla lösningar som kommer till praktisk nytta på miljöområdet. Målet med vårt arbete är att bidra till ett hållbart samhälle.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.