Vad kan svenska folket om skräp och återvinning?

Behöver en livsmedelsförpackning rengöras innan den lämnas till återvinning? Svaret är nej. Att kladdiga förpackningar stör återvinningsprocessen tycks dock vara en seglivad myt, sex av tio svenskar (61%) tror att förpackningarna måste vara rena. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm låtit Novus genomföra.

Anläggningarna som tar emot förpackningarna är anpassade för att kunna hantera kladdiga förpackningar. Däremot ska förpackningarna vara tömda eftersom sorteringen är automatisk och ofta baseras på vikt. Förpackningar som inte är tömda och därför väger för mycket kan hamna fel i sorteringen vilket kan leda till att förpackningen inte materialåtervinns. Sen kan man ju av hygieniska skäl vilja skölja ur sina förpackningar ändå, för att de inte ska lukta under diskbänken, men det är en annan sak.

En djupdykning i svenska folkets kunskaper om skräp och sopsortering visar att det finns kunskapsluckor. 

• Hur sorterar man en förpackning av olika två material? Hälften (55 %) av svenskarna har koll. Man ska sortera på det viktmässigt dominerande materialslaget.
• Sju av tio (71 %) tror inte att man som konsument är skyldig att sortera sitt hushållsavfall, men det är man.
• Endast förpackningar och tidningar får lämnas på återvinningsstationerna, det har 35 procent koll på.
• 4 av 10 (42 %) tror att det är okej att slänga dricksglas och fönsterglas i insamlingsbehållaren för glasförpackningar, men det är det inte.
• Biobaserad plast bryts inte ned i naturen, men det tror fyra av tio (39 %) svenskar.
• Tre av fyra (77 %) tror att hushållens soppåsar går till förbränning, och de har rätt.
• Allt som lämnas till återvinning blir inte nya produkter, det vet många (76 %).
• Inte mycket läggs på deponi i Sverige och många (80 %) känner till det.
• Att skräpet i havet kommer från land har de flesta (84 %) koll på.
• Okej med papper i matinsamlingen? Nja, det beror på.
• Majoriteten (75 %) av svenska folket tror inte att fleecetröjor är den värsta källan till mikroplaster i haven och de har rätt.
• Klädkedjornas insamlade kläder blir sällan nya kläder, men det tror fler än hälften (67 %).
• Enorma mängder skräp sköljs upp på Bohuskusten – om det har svensken god kunskap (81 %).
• Det går bra att återvinna såväl mjuk som hård plast, det känner många (84 %) till.
• Sex av tio (64 %) har lärt sig att bomullskassen inte är den miljömässigt bästa kassen.

Konsumentföreningen Stockholm har, med hjälp av Novus, genomfört en undersökning om svenskarnas kunskaper om skräp, sopsortering och återvinning. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18-79 år. Totalt har 1 018 webbintervjuer genomförts i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel under perioden 2 februari – 7 februari 2017. Det fullständiga resultatet av undersökningen finns i rapporten Myter om skräp - vad kan svenskarna om skräp och återvinning? Idag (20 mars) arrangerar Konsumentföreningen seminariet Dags att snacka skräp, i Aula Magna på Universitetet i Stockholm.