Skip to main content

Prisutdelning Årets Slåttergubbe, fredag 14 juni

Pressmeddelande   •   Jun 13, 2019 07:00 CEST

En av våra mest kända ängsblommor, slåttergubbe (Arnica montana).

Länsstyrelsen Värmland delar ut priset ”Årets Slåttergubbe” till den eller de som utsetts till årets värmländska ängsbrukare. Prisutdelningen sker fredagen den 14 juni kl. 13.30 på Residenset i Karlstad och delas ut av t.f. landshövding Johan Blom.

-Att slå med lie på ängsmark är ett levande kulturarv och det gäller verkligen att kunna hantera lien rätt. Slåttergubbar och slåttergummor runtom i Värmland gör en väldigt fin insats för den biologiska mångfalden och kulturen på landsbygden. De är värda all uppskattning och uppmärksamhet de kan få, säger tf landshövding Johan Blom.

Varje vår får allmänheten nominera sina favoriter till priset och därefter utser en jury årets segrare. Till juryarbetet inbjuds representanter från Värmlands Hembygdsförbund, Region Värmland, Hushållningssällskapet, Naturskyddsföreningen och Länsstyrelsen att deltaga.

Media hälsas varmt välkomna att delta i prisutdelningen fredagen den 14 juni kl. 13.30 i Residenset, Karlstad.

Pristagaren 2019 avslöjas vid prisutdelningen.

Motiveringen till priset lyder i vanlig ordning: ”För att på ett förtjänstfullt sätt under många år ha skött traditionella hackslåttmarker i Värmlands län och därigenom bidragit till att bevara ängsmark och ängsbruk”.

Vi kan avslöja att årets pristagare under många år har brukat sin gård på ett traditionellt vis med såväl lie som häst, och till skillnad från många andra av dagens ängar så kommer pristagarens ängshö till användning som foder.

Vad är då en slåttergubbe?

Namnet på priset anspelar på en av våra mest kända ängsblommor, slåttergubbe (Arnica montana), och varken på ålder eller kön hos de värmländska ängsbrukarna.


Kontakt

Maria Sundqvist, Länsstyrelsen Värmland
Tel 010-224 72 74 
maria.sundqvist@lansstyrelsen.se 



Fakta - gamla ängsmarker

Slåtteräng med lång kontinuitet är en av de mest artrika typerna av miljöer som vi har i Sverige. För hundra år sedan fanns fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker, planterats igen med skog eller lämnats att växa igen.

Enligt Ängs- och betesmarksinventeringen (www.jordbruksverket.se) finns det bara knappt 250 hektar artrika slåtterängar kvar i Värmlands län, fördelat på ca 300 olika ängar. Situationen för många av de arter som trivs i slåtterängar börjar bli kritisk. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt!

Att skapa en äng är ingen quick-fix

Ängen har aldrig plöjts eller gödslats och var under historisk tid den mark där bonden producerade sitt hö. Den traditionella skötseln med slåtter under sensommaren gynnar många arter och detta gör att floran i en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. I ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng, och som dessutom klarar av att bli avslagen varje år. Det finns även många svampar och djur som är knutna till dessa miljöer.

Bevarandet kräver brukare!

Utan den årliga skötseln skulle inte ängsmarkerna och deras höga värden finnas kvar. Hävden (slåttern) måste därför fortsätta. Men medelåldern är hög bland våra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver därför få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden! Länsstyrelsen ordnar varje år kurser i ängsskötsel och lieslåtter men behöver hjälp från fler håll att sprida budskapet om ängarnas betydelse.

Skötsel av en traditionell äng

För att ängen ska behålla sina värden måste den skötas kontinuerligt.

På våren:

● Fagning - nedfallna löv och kvistar städas bort från ängen

På sensommaren, vanligen mellan mitten av juli och mitten av augusti:

● Slåtter - ängen slås med skärande redskap som lie, motormanuell slåtterbalk eller traktorburen slåtterbalk.

● Höet torkas - det slagna höet får ligga kvar några dagar, så att fröna hinner släppa.

● Höet samlas in - slutligen fraktas höet bort från ängen

Om Länsstyrelsen
Vi är riksdagens och regeringens länk till och från Värmland. Vi för länets talan och samtidigt arbetar vi för att nationella beslut får ett så bra genomslag som möjligt i länet.